Glöm inte rättssäkerheten i beskattningen

I år är det 30 år sedan kommittén om rättssäkerhet i beskattningen la fram sitt betänkande, men ändå är tyvärr rättssäkerheten fortsatt eftersatt på många sätt. Rättssäkerhet, förutsebarhet i rättstillämpningen och att domstolar är neutrala och håller kvalitet, är centrala värden för rättsstaten. Regeringen borde skyndsamt initiera förbättring av lagstiftningen på dessa områden.

I mer än vart femte fall där anstånd inte medgetts, får den enskilde rätt i sakfrågan.

I 1993 års utredning (SOU 1993:62) föreslogs stärkt rättssäkerhet för enskilda i skatteprocesser. Utredningen föreslog bland annat att skattskyldiga i normalfallet ska medges anstånd med skatt när de begärt omprövning av eller överklagat ett skattebeslut till domstol. Det är av stor betydelse för den enskilde att inte behöva betala betydande belopp innan rättsfrågan är avgjord. Anstånd ges dock i dag enbart i en tiondel av fallen det yrkas. I mer än vart femte fall där anstånd inte medgetts, får den enskilde rätt i sakfrågan.

Detsamma gäller frågan om ersättning för processkostnader. Att medborgaren måste stå för kostnaden för sitt försvar även vid vinst mot det offentliga, gör att många aldrig vågar utöva sina rättsliga rättigheter. Rättssäkerhetsutredningen föreslog att kostnader för ombud, utredning och liknande ska ersättas om den enskilde vinner.

Full ersättning i vart femte fall

Undersökningar av hur domstolar och Skatteverket tillämpar reglerna har dock visat att endast i knappt vart femte fall där enskilda vunnit i sak har full ersättning medgetts. Reglerna tillämpas inte som tänkt. Rättslig forskning har nyligen också visat att chansen att som medborgare vinna i domstol mot det offentliga är 600 procent högre om man har ett kvalificerat ombud.

Ett ytterligare problem som tas upp i 1993 års utredning är skattetillägget, den straffavgift som tas ut när en felaktig uppgift har lämnats i deklaration, oavsett anledning. Oftast är skattetillägget på 40 procent av skattefelet och det kan få stora ekonomiska konsekvenser. Europadomstolen konstaterade för två decennier sedan att skattetilläggen är att betrakta som ett straff, och att de därför inte kan påföras automatiskt.

Sveriges regerings svar var att det var acceptabelt, eftersom det fanns ventilregler för befrielse från skattetillägg i särskilda fall. Det argumentet faller dock platt i praktiken. I en rapport förra året granskade stiftelsen Rättvis skatteprocess över 1 000 skattemål där skattetillägg påförts och befrielse begärts, och kunde då konstatera att befrielse enbart hade medgetts i knappt 2 procent av fallen.

Dessa tre områden är bara några av de frågor som förtjänar en ny översyn. 1993 års utredning lyfte också fram områden som förhandsbesked, betalningssäkring, bevissäkring och tvångsåtgärder. Flera av dessa borde också ses över.

Företrädaransvaret

En relaterad rättssäkerhetsfråga som har utretts mer nyligen är det ofta kritiserade skatterättsliga företrädaransvaret. I princip innebär det att en företrädare för ett bolag kan bli personligen betalningsansvarig för bolagets skatteskulder, även om företrädaren inte agerat felaktigt.

Svenskt näringsliv visade 2022 att företrädaransvar utdömdes i 458 av 460 granskade mål – alltså är det ett närmast strikt ansvar, vilket går emot regelverkets egentliga lydelse. Detta är färdigutrett och remissbehandlat – regeringen kan inleda förändringen imorgon.

För att säkra legitimiteten för det svenska skattesystemet krävs en hög nivå av rättssäkerhet. Regeringen måste nu plocka upp den stafettpinne som lämnades på marken efter utredningen 1993.