Friskolornas riksförbund: Skoldebatten struntar i den enskilde eleven

Den svenska skoldebatten handlar inte om eleverna, utan nästan uteslutande om kritik mot friskolor på systemnivå. Det är förslag om skolpeng, köplatser och kvotering som är huvudspåren, ibland uppblandat med frågor om vinster. Mycket sällan har debattörerna, eller för den delen nyhetsbevakningen, individen som utgångspunkt.

Historier om den enskilde elevens vardag och problem lyser med sin frånvaro. Berättelser om mobbing, bråk, otrygghet eller bristande stöd vid studiemotgångar är nästan aldrig utgångspunkten för politiska diskussioner om skolan i dag, varken på ledarplats eller i politiska utspel. Talar du däremot med eleverna och med föräldrarna är det de vanligaste problemen att ta tag i för att göra skolan bättre.

Vardagsnära debatt behövs

Från friskolornas sida skulle vi, liksom föräldrarna, välkomna att debatten handlar mer om det vardagsnära. Det som efterfrågas och det som i praktiken skulle förbättra skolan. För att komma dit har vi nyligen presenterat en rapport där vi bemöter de vanligaste myterna om friskolor. Vi må vara naiva, men vår förhoppning är att vi därigenom kan närma oss det som på riktigt kan förbättra svensk skola.

Skolvalet är en möjlighet

Frågan om segregation är en sådan. Påståendet att friskolor driver segregationen gör att man inte ser individen som hen är och hens behov.

Skolan ska lösa alla samhällets problem och friskolor och individers skolval utmålas som hinder.

Ingen påstår att Sverige saknar segregationsproblem kopplat till förorter och med stora grupper som har dålig förankring i det svenska samhället. En bristfällig politik för arbetsmarknad, bostadsmarknad, sfi med mera är antagligen en stor del av förklaringen. Men de radikala förslagen landar inte sällan i stället på långtgående systemförändringar i skolan. Skolan ska lösa alla samhällets problem och friskolor och individers skolval utmålas som hinder.

Men för den enskilda i de mest utsatta förorterna är just skolvalet och friskolor den stora möjligheten att komma ifrån den miljö som annars erbjuds. En möjlighet som många tar. Som ett exempel kan sägas att en tredjedel av eleverna på Engelska skolan i Krogslätt i Göteborg kommer från Angered, en resa på 45 minuter man aktivt har valt att göra. För dessa enskilda individer är det ett livsavgörande val som antagligen kommer göra stor skillnad för framtiden.

Lärares villkor

En annan vanlig myt som rapporten tar upp är att friskolor på ett systematiskt sätt ger lärare dåliga villkor. Sanningen är att lärare enligt alla de enkäter som finns att tillgå trivs bättre i friskolor. De har heller inte lägre lön som ofta hävdas. Eftersom lärarna i friskolor är yngre går lönerna inte jämföra rakt av gentemot kommunala skolor, som ofta görs. För den enskilde läraren spelar det antagligen mindre roll vilken skola det är så länge man känner sig uppskattad, får stöd vid svårigheter och en rimlig lön för sitt jobb.

Ensidig rapportering

Näringslivets medieinstitut presenterade nyligen en rapport som också visar på den ensidiga mediabevakningen av skolval och friskolor. Exempelvis saknas i fyra av fem publiceringar om skolsegregation den viktigaste förklaringen som forskningen ger, nämligen boendesegregationen. I stället lyfts friskolor och/eller det fria skolvalet fram som förklaring till skolsegregation.

Åtta tunga skolforskare saknas helt i nyhetsrapporteringen, trots att de har publicerats under de senaste åren. Ej heller nämns forskning som visar att friskolereformen har haft positiva effekter, till exempel att det inte finns något som visar att friskolereformen lett till sämre skolresultat. Forskning visar tvärtom att skoletablering leder till bättre resultat även för kommunala skolor, detta med beaktande av betygsinflation.

Den som är intresserad får gärna läsa mer om de tio myter som friskolor ofta får bemöta i sin vardag. Men tro mig – det friskolor hellre lägger tid på är att få en skola att fungera i vardagen. Vi vet att det också är ett viktigt skäl till att allt fler familjer väljer friskolor.