FP vill ge kurder mer kraft i kamp mot IS

TERRORBEKÄMPNING. Sverige ska öka det militära stödet till de kurdiska styrkor som strider mot islamiska staten IS, anser Folkpartiet. Det innebär att styrkorna ska förses med svenska vapen.

Per-Anders Sjögren

– Islamiska staten måste besegras. Vi kommer inte att vilja leva i en värld där de tillåts upprätta sitt kalifat i Mellanöstern. Det skulle bli världens grymmaste stat mot de egna medborgare, men också ett basområde för all världens terrorism, sade partiledaren Jan Björklund när han presenterade förslagen.

Folkpartiet vill därför se ett beslut som innebär ett ökat svenskt stöd till det regionala kurdiska styret (KRG) och de militära peshmergastyrkorna. Därför ska de förses med svensk materiel som bandvagnar men också vapen som granatgevär, prickskyttegevär och ammunition. Styrkorna bör också få stöd i form av ytterligare utbildning, utrustning för sjukvård, minröjning och skydd mot kemiska stridsmedel, anser FP.

Björklund understryker att det behövs en politisk lösning för hela regionen där stormakterna och de regionala aktörerna enas. Men IS är inte en del i en sådan politisk lösning utan måste bekämpas militärt. Och därför måste världssamfunden trappa upp insatserna.

Skicka vapen

För svensk del vill Folkpartiet att Sverige skickar vapen utan omvägar direkt till KRG. Det är de kurdiska styrkorna som kämpar hårdast mot IS, men de saknar utbildningen, materiel och vapen som behövs för att pressa tillbaka fienden.

–Vi kan inte tala om att den islamiska staten ska bekämpas om vi inte är beredda att sätta militärt stöd bakom det. Det går inte att tala dem till rätta med diplomati, säger Birgitta Ohlson, utrikespolitisk talesperson till Altinget.

Sverige har just nu en väpnad styrka i norra Irak som ska utbilda de styrkor som strider mot IS. Den insatsen ska förlängas till och med 2016, enligt det förslag från regeringen som ska behandlas av det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet under de närmaste veckorna. Folkpartiet står bakom insatsen men vill förstärka den och avser att ta upp förslagen i utskottet och även sätta press på regeringen att agera, säger försvarsutskottets ordförande Allan Widman till Altinget.

–Vi kommer att aktualisera dem i vår motion och jag kommer att framföra innebörden av det till företrädare för regeringen, säger Widman.

Längre engagemang

Folkpartiet vill även att Sverige markerar att engagemanget i Irak är långsiktig. Om det framstår som att Sverige kommer att dra sig ur minskar förtroendet. Frågan är då hur långsiktigt ett engagemang ska vara.

– Åtminstone till den är konflikten är över. Det har varit för mycket av att västvärlden går in i insatser och sedan tröttnat man och går ur innan uppgiften är färdig, säger Jan Björklund till Altinget.

Han anser att det är motiverat att Sverige följer andra länder och stödjer de kurdiska styrkorna direkt med vapen. Den materiel som det är frågan om har Sverige dessutom gott om.

–Normalt skickar vi hela förband med personal och vapen men här finns redan förband med hög motivation och hög duglighet. De är motiverade för att de slåss för sin egen befolknings överlevnad. Men de saknar viss utbildning och utrustning. Då är en första tanke att kan vi förstärka de förband som redan finns, säger Jan Björklund.

Det är inte bristen på markstyrkor som är problemet i dag, menar han.

– Det finns ingen gott om markstridskrafter. Problemet i är att de bekämpar varandra istället för att bekämpa IS.

Ytterligare insatser från Sverige

Det behövs därför en politisk lösning för att ena alla, och den kommer förhoppningsvis tror Björklund, men när det väl har skett behövs bättre utrusning till några av de styrkor som ska ingå i de militära operationerna mot IS.

Björklund håller öppet för att den svenska delatagandet kan växa ytterligare.

– Jag utesluter inga upptrappningsinsatser, det beror på vilka anspråk som ställs på Sverige och en bedömning vad vi kan bidra med, säger han.

En begäran om ökade insatser kan också komma antingen via FN:s säkerhetsrådet eller genom att Frankrike i går begärde militär assistans från övriga EU-länder för att bekämpa IS.

En förklaring till att Frankrike valde den lösningen och inte vände sig direkt till Nato, där landet är medlem, kan enligt Allan Widman vara att Frankrike vill markera mot övriga EU, dels behöver de hjälp med avlastning i internationella operationer i Afrika för att lägga mer kraft på hemmaplan.

– Men jag tror också att Frankrike vill skicka en signal  som är ägnad att stärka den europeiska sammanhållningen. Det är ett sätt att att knyta ihop den europeiska familjen.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00