Första steget avklarat för Cameron

BRYSSEL. Efter intensiva förhandlingar på fredagen kunde David Cameron kämpa sig till ett avtal om nya villkor för det brittiska medlemskapet i EU-klubben.

Men även andra länder ville dra fördel av de brittiska kraven, bland annat om att begränsa utdelningar av olika sociala förmåner till arbetskraft från andra EU-länder.

In i det sista var det kamp om huruvida en ny möjlighet att indexera barnbidrag efter nivåerna i det land som pengarna ska utbetalas till skulle gälla enbart britterna eller utvidgas till att omfatta alla EU-länder.

Enligt flera källor vid toppmötet utvecklades frågan om barnbidraget till en inflammerad strid eftersom särskilt de så kallade Visegradländerna - Polen Tjeckien, Slovakien och Ungern - stod på sig och krävde att det enbart skulle gälla för Storbritannien.

Nöjda danskar

Det betydde hårda förhandlingar in i det sista, där bland andra den danske statsministern Lars Løkke Rasmussen vid ett samtal i enrum med David Cameron fick göra klart att han och Danmark inte gick med på en lösning som bara gällde britterna.

Det blev en kompromiss som öppnar för att alla länder som vill kan använda indexeringen av barnbidraget. I gengäld kommer EU-arbetstagare som redan befinner sig i en annan medlemsstat att omfattas tidigast år 2020. Samtidigt ska det vid beräkningen tas hänsyn till nivåerna på barnbidraget i den berörda medlemsstaten, så att de indexerade barnbidraget inte blir mindre än vad som ges nationellt. Det var ett krav från den nya polska regeringen som avser att höja barnbidraget avsevärt inom en snar framtid.

Även om experter tror att det kommer att handla om relativt symboliska summor som kan sparas i enskilda statskassor, så kallade den danske statsministern Lars Løkke Rasmussen det hela för är "ett mycket bra resultat".

­- Det är mycket tillfredsställande för Danmark. Detta innebär att ett en fråga som har förföljt oss i flera år, nu har lösts, sade Lars Løkke Rasmussen.
Danmark avser alltså att dra nytta av de indexerade barnbidragen. Men för svensk del är detta inte lika klart.

Sverige passar

- Den möjligheten finns men det är inget som vi har tagit ställning till ännu, sade Sveriges statsminister Stefan Löfven på en presskonferens efter toppmötet.

Löfven var nöjd med överenskommelsen då det övergripande målet för Sverige har varit att se till att Storbritannien inte lämnar EU.

- Vi har lagt en grund för David Cameron att framgångsrikt driva sin kampanj för ett fortsatt brittiskt medlemskap, sade Löfven.

Avtalet innehåller även en rad andra delar. Bland annat åtgärder för ökad konkurrens och mindre byråkrati, en förstärkning av ställningen för icke euroländer i det ekonomiska samarbetet och en möjlighet för nationella parlament att bromsa ny lagstiftning från EU.

En del av detta utvecklades till stötestenar i förhandlingarna. Frankrikes president bråkade med Cameron i frågan om länder inne och utanför eurosamarbetet ska vara jämställda på den inre marknaden för finansiella tjänster.

Irriterat

Särskilt belgarna var irriterade på försöken att urvattna fördragets skrivningar om "ett allt tätare samarbete i EU". Resultatet blir att britterna nu får ett uttryckligt undantag från detta. Belgarna hävdar också att det skrevs in en slags "självdestruktionsklausul” i avtalet, vilket innebär att alla delar i avtalet blir ogiltiga om britterna i folkomröstningen säger nej till fortsatt medlemskap i unionen.

Samtidigt fanns det en utbredd frustration över att den brittiske premiärministern inte var redo att vika från sina krav. Tvärtom gjorde han alla ilskna då han tidigt nästan fördubblade sina krav om varaktigheten av den nödbroms som under en viss tid kan användas för att begränsa utbetalning av en sociala tjänster till lågavlönade arbetstagare från andra EU-länder.

Först begärde Cameron att nödbromsen ska kunna användas under 13 år, vilket den tjeckiske europaministern, Tomas Prouza, enligt Financial Times kallade ”ungefär lika tillfälligt som utplaceringen av sovjetiska trupper i Tjeckoslovakien ”. Slutresultatet blev att nödbromsen ska kunna användas under sju år.

In i valkampanj

David Cameron gick från förhandlingsrummen direkt ut i en valkampanj för att få ett ja i den folkomröstning som han utlyste efter att han under lördagen informerat sin regering. Folkomröstningen kommer att äga rum den 23 juni.

Han kallade det nya avtalet för ”det bästa av två världar”.

- Vi kommer att vara med i de delar av EU som fungerar för oss och där vi har inflytande över de beslut som är viktiga för oss, sade Cameron, och betonade i samma andetag att landet kommer att vara utanför de delar av Europa "vi vill inte ha någon del av", och att "Storbritannien aldrig kommer att bli en del av en europeisk superstat."

- Det brittiska folket måste nu avgöra om de kommer att vara kvar i ett reformerat  Europa, eller om de kommer att lämna det, sade Cameron som kallar avtalet "historiskt".

- Det är en möjlighet att forma vårt lands öde som bara kommer en gång i en generation", betonade den brittiska premiärministern.