Förslag om försvar väntas i april

Under Folk och Försvars konferens i Sälen upprepade Hultqvist att han ser framför sig en bred överenskommelse om försvaret i den så kallade inriktningspropositionen som ska läggas fram för riksdagen i vår. En grundläggande prioritering för att öka den operativa förmågan och möta angrepp är det som Hultkvist kallar basplattan, exempelvis bemanning, personlig utrustning, kommunikation och fordon. Detta måste få större uppmärksamhet, inte bara nya avancerade vapensystem, enligt Hultqvist.

– Om inte detta klaras ut minskar effekten av andra satsningar, sade försvarsministern.

Det är en uppfattning som Försvarsmakten och Överbefälhavare Sverker Göranson delar.

– Viktigast på kort sikt är att vi får den befintliga organisationen att fungera, sade ÖB.

Enligt Göranson är nya JAS-plan och ubåtar i nuläget, och utifrån de ekonomiska förutsättningarna, inte det bästa bidraget för att öka operativa förmågan. Försvarsmakten har tidigare pekat på att den ekonomi som den parlamentariska försvarsberedningen enats om inte är tillräcklig och att det behövs tillskott före år 2020. Men exakt hur mycket som krävs vill ÖB inte sätta siffror på i nuläget.

– Men helt klart är att det rör sig om årliga miljardbelopp, sade Sverker Göranson.

Vad det hela landar visar sig i vår då riksdagen enligt planerna ska fatta det avgörande beslutet. I dag finns en bred enighet bland partierna om att det krävs högre anslag till försvaret. I sin rapport i maj förra året kom försvarsberedningen fram till att behövs en succesiv förstärkning av anslagen till förband och materiel under de kommande tio åren och att anslaget ska vara runt 5,5 miljarder kronor högre år 2024.

Men i sitt svar på beredningens rapport konstaterade Försvarsmakten i december förra året att det inte räcker. Hoten i närområdet har ökat och att de ekonomiska förutsättningarna inte är tillräckliga om försvaret ska utvecklas såsom politikerna vill – varken på kort eller lång sikt.

Sverker Göranson har tidigare sagt att det krävs minst 3-4 miljarder extra varje år, men enligt Folkpartiets bedömning krävs det sannolikt ännu större tillskott utöver dem som försvarsberedningen lagt fram och de belopp som ÖB nämnt tidigare. Åtminstone 8-10 miljarder varje år.

Ett problem i försvaret är att de som tar anställning inte stannar kvar under hela avtalstiden. Det finns också problem med att rekrytera deltidsanställda soldater. Försvarsminister Peter Hultqvist flaggar nu för att han ska tillsätta en utredning om personalförsörjningen. Det Hultqvist ser framför sig är ett system med en kombination av anställda och värnpliktiga som kan bemanna försvaret. Enligt Hultqvist är det fråga om en plan B som kan användas som komplement till dagens system med heltids- och deltidsanställd personal i försvaret.

När riksdagen i december förra året beslutade om försvarsbudgeten för 2015 uppmanade majoriteten regeringen att ta fram ett förslag för ekonomiska incitament för de soldater, sjöman och gruppbefäl som är kontinuerligt anställda och som fullföljer sin kontraktstid och inte hoppar av i förtid.