Forskare: Staten måste sluta subventionera chips och sockersötad läsk

Häromdagen presenterade vi ny svensk forskning som visar hur skatter på livsmedel kan utformas för att förbättra folkhälsan och samtidigt minska klimatpåverkan. När den tillfälliga momssänkningen på mat upphör den 31 december 2027 finns goda möjligheter att införa en genomtänkt matskattereform som också skulle kunna få hög acceptans hos allmänheten.  

Ohälsosam mat beskattas för lågt

Regeringens tillfälliga sänkning av matmomsen kommer på kort sikt att öka hushållens köpkraft. Men utan en plan för vad som ska ske därefter riskerar vi att fortsätta subventionera de livsmedel som orsakar störst ohälsa. Ohälsosamma matvanor är i dag den största riskfaktorn för förtida dödsfall i Sverige – större än både rökning och alkohol.

Den nuvarande momssatsen på 12 procent innebär att godis, chips och sockersötad läsk beskattas lägre än de flesta andra varor som har 25 procent moms. Det betyder att staten i praktiken använder skattepengar för att göra ohälsosam mat billigare. Den kommande halveringen av matmomsen innebär ytterligare cirka fyra miljarder kronor i subventioner av ohälsosamma livsmedel. 

Ekonomiska styrmedel är bland de mest effektiva verktygen för att få mer hälsosamma matvanor. Därför rekommenderar WHO och EU:s vetenskapliga råd  att använda skatter och subventioner som ett verktyg i folkhälsoarbetet. Över 100 länder använder redan punktskatter för att minska konsumtionen av sockersötade drycker. 

Slopa momsen på frukt och grönt

En möjlighet vore att införa en differentierad moms. Frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter skulle kunna momsbefrias helt, något som också är förenligt med EU:s nya momsdirektiv. Samtidigt skulle godis, chips och sockersötad läsk kunna beskattas med standardmoms på 25 procent medan övriga livsmedel skulle kunna ha sex procent moms.

Med en sådan modell skulle konsumenternas matkostnader (bortsett från godis, chips och läsk) minska mer än vid en generell halvering av momsen på alla livsmedel. Höjningen av momsen på godis med mera gör att den totala kostnaden för staten skulle bli 40 procent lägre än vid den generella momssänkning av matmomsen som beslutats.

En annan variant vore att momsen för övriga livsmedel återgår till 12 procent. Med denna modell blir reformen kostnadsneutral för både konsument och stat jämfört med dagens situation. Att ta bort momsen på frukt och grönsaker skulle enligt våra simuleringar medföra en ökad konsumtion med i genomsnitt cirka tio kilo per person och år. 

Inför punktskatt på rött kött

Även om en momsdifferentiering skulle kunna bidra till bättre folkhälsa jämfört med en enhetlig moms på alla livsmedel, kan effektiviteten öka ytterligare om den kombineras med punktskatter. 

Vår forskning visar att slopad moms för frukt, grönsaker och nyckelhålsmärkta fullkorsprodukter tillsammans med punktskatter på sockersötad läsk och rött kött skulle kunna förebygga 700 dödsfall varje år. Samtidigt skulle det kunna minska klimatpåverkan från svenskarnas mat med motsvarande åtta procent av utsläppen från den samlade personbilstrafiken. 

Differentierade skatter på livsmedel innebär att administrativa system inom företag och myndigheter behöver anpassas. Det är dock långt ifrån omöjligt att genomföra. Dagligvaruhandeln har redan i dag system för att hantera tre olika momssatser, 12 procent för livsmedel, 6 procent för tidningar och 25 procent för övriga varor, och för punktskatter kan man utgå från dagens system för andra produkter.

Matskatteväxling för medborgarna

Vi vill bidra med ett gediget kunskapsunderlag till den viktiga samhällsdiskussionen om hur livsmedelsskatter kan utformas för att främja hållbara matvanor. Därför publicerar vi nu en promemoria om differentierad moms på livsmedel. Om effektiva livsmedelsskatter ska kunna ersätta den tillfälliga sänkningen av matmomsen från den 1 januari 2028 behöver arbetet komma igång snarast.