Forskare: Med rätt planering kan fler patienter få vård i tid

Under det senaste året har jag varit engagerad i uppbyggnaden av ett metodstöd för produktionsstyrning, som nyligen har publicerats av Socialstyrelsen. Produktionsstyrning inom sjukvården handlar om att optimera och balansera kapaciteten för att möta efterfrågan utan att äventyra arbetsmiljön. Det är viktigt att det inte blir ännu ett nedröstat och misslyckat managementprogram.

Ny styrning kan minska vårdköer

Produktionsstyrning är inte bara ett verktyg för att minska köer, utan också ett sätt att skapa en dynamisk och proaktiv vårdplanering. Organisationer kan förutse mycket mer än de tror; till exempel kan man ganska exakt förutsäga hur många elektiva slutenvårdsoperationer som kommer att kunna utföras efter en storhelg, när många akuta patienter har lagts in. Genom att fatta faktabaserade beslut och undvika att boka in operationer som inte kommer kunna utföras, slipper man akuta beslut om strykningar.

Genom att fatta faktabaserade beslut och undvika att boka in operationer som inte kommer kunna utföras, slipper man akuta beslut om strykningar.

Vid implementering av produktionsstyrning kan man börja med att göra en noggrann planering för året. Kapaciteten undersöks – hur många vårdgivare har vi? Hur mycket arbetar de? Vilken kompetens har de? Dessa data inhämtas genom djupintervjuer med medarbetare för att förstå hur verksamheten fungerar och för att kunna prognostisera kapaciteten framåt.

Det totala behovet analyseras utifrån tidigare produktion, förändringar av köer och vårdprogram under perioden. Antalet besök eller andra vårdhändelser översätts sedan till tid genom att multiplicera med den tid som varje besök tar, inklusive för- och efterarbete.

Ett stöd för schemaläggning

Felaktigheter i statistiken förekommer ofta. Till exempel kan datasystemen vara utformade på ett sätt som inte underlättar för vårdgivarna att registrera rätt, eller så tas central statistik utifrån det som patienten betalar för, till exempel vårdtillfällen. Men en gastroskopi före en överviktsoperation tar också tid och resurser. En noggrann och kvantitativ genomgång, i samarbete mellan analytiker av central statistik och praktikerna i verksamheten, är därför viktig.

Årsplanen balanseras genom att ta aktiva och verklighetsförankrade beslut för att uppnå balans. Exempel på beslut kan vara att tillföra ett specifikt antal timmar från stafettläkare med specifik kompetens, att skicka ett visst antal patienter till privata vårdgivare eller att använda överkapacitet till att återföra patienter till kliniken, förbättra vården och uppnå nationella riktlinjer

När beslut har tagits och en verklig balans mellan behov och kapacitet har uppnåtts, delas planen upp i olika typer av veckor under året, som till exempel lågproduktionsveckor under sommar och jul. Denna neddragning kan inte vara standardiserad eftersom det till exempel inte utförs några kataraktoperationer, men däremot glaukomoperationer, under sommaren på en ögonklinik. Produktionsplanen lägger sedan grunden till så kallade standardveckor, som fungerar som stöd för schemaläggning och bokning.

En mer hållbar vård

Beslut som har kommit ur väl genomförd produktionsstyrning har i mitt praktiska arbete varit att fler ST-läkarplatser ska beredas för urologer snarare än kirurger, att specialister behöver bidra med ett specifikt antal primärjourpass för att ST-läkarna ska få tid att lära sig, eller att vi bör skicka 50 patienter till en privat MR-aktör.

Om produktionsstyrning implementeras med rätt förutsättningar kan vi skapa en mer hållbar vård där både patienter och vårdgivare får en bättre upplevelse.