Analys av 
Mattias Croneborg

Förra årets budgetbråk åter i blickfånget

VAL. Fjolårets budgetbråk har väckts till liv igen då den tillträdande regeringens förmåga att baxa igenom sin budget är i fokus. I praktiken är den järnhårda budgetlagen inte så hård längre efter att den rödgröna oppositionen tillsammans med Sverigedemokraterna i höstas stoppade en skattesänkning i Alliansens budget.

 

Mattias Croneborg

Det började i tisdags med att talmannen Per Westerberg (M) förklarade att den nya statsministern inte bara ska klara omröstningen i riksdagen utan också ha hyfsade förutsättningar att få igenom budgeten i riksdagen. Den budgeten ska presenteras senast den 15 november.

Talmannen fick dock kritik för att ta in budgeten som en parameter när han tillsammans med de vice talmännen ska lägga fram förslag på statsminister. Bland annat statsvetaren Olof Petersson menade att talmannen, enligt grundlagen, inte har rätt att ta med budgetprocessen i beaktande i sitt arbete. Även vänsterledaren Jonas Sjöstedt instämde i kritiken.

Regeringsbildning är den enkla matchen

För att bli godkänd av riksdagen som statsminister och regeringsbildare räcker det med att en majoritet av riksdagen inte röstar emot – nedlagda röster räknas i praktiken som ett stöd.  

Jonas Sjöstedt har redan sagt att hans parti kommer att lägga ned rösterna. För att få en majoritet mot Löfven måste samtliga allianspartier och SD rösta mot. Det lär knappast ske eftersom detta skulle låsa det fortsatta regeringsbildandet och riskera ett nyval. Speciellt för Moderaterna känns det minst sagt som en vågad strategi då man i praktiken står utan partiledare.

Om det under talamannens arbete de kommande två veckorna visar sig osäkert vilka som kommer att stödja Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget blir det svårt för talmannen att tvinga fram besked. En statsministerkandidat måste ju presenteras för riksdagen. Därmed lär Stefan Löfven bilda en regering, troligtvis med Miljöpartiet, precis som han har planerat.

Budgeten är svårare

Men efter en dryg månad i regeringsställning kommer den hårda budgetprövningen. Här gäller andra regler i riksdagen än vid övriga voteringar. Budgeten avgörs i två steg. I det första ställs regeringens budgetalternativ mot andra partiers alternativ. Dessa alternativ gäller budgeten i sin helhet, det går alltså inte att välja delar av ett alternativ. Det alternativ som får flest röster vinner. Reglerna är konstruerade på detta sätt eftersom landet måste ha en fungerande statsbudget.

I steg två fastställer riksdagen utgiftsramarna. Men vad som faktiskt går att göra efter det första steget blev partierna oeniga om förra året. Allianspartierna menade att inga inkomster eller utgifter får ändras. För tanken med steg ett är just att sätta ramen för budgeten och därefter går det bara att ändra i budgeten så länge det inte ruckar slutsumman.

Men här ansåg Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna att det visst går – bara det inte försämrar statsbudgetens saldo. Därför sa de rödgröna, med stöd från Sverigedemokraterna, nej till den föreslagna förändringen för statlig inkomstskatt, som hade inneburit skattelättnader för dem med högst inkomster.  

Riksdagens makt har ökat

Oavsett vad man tycker om denna tolkning av budgetlagen så finns det nu ett större spelutrymme i riksdagen. Spegelbilden är att den formella makten för en minoritetsregering har minskat. Slaget om budgeten är därmed inte lika svart eller vitt för regeringen, utan det finns gråa nyanser. Och det kanske kan vara till fördel för en regering som ska styra landet med ett ytterst osäkert parlamentariskt underlag.

Dokumentation

Om spelet framöver

Talman Per Westerberg träffade på onsdagen företrädare för alla partier. I dag, torsdag, ska han samråda med de vice talmännen under förmiddagen. Därefter följer uppföljande samtal med samtliga riksdagspartier. Klockan 14 kommer Per Westerberg att meddela resultatet av det arbetet.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00