Förbud mot kontanter ska stoppa kopparstöld

I takt med stigande priser på metall har också stölderna blivit vanligare – inte minst av koppar.  Brotten drabbar bland annat byggarbetsplatser, kyrkor och även den svenska järnvägen där stölder av kopparkabel leder till stopp i trafiken och mångmiljonkostnader.

Stöldgodset säjs inte sällan på skrotfirmor i närheten av brottsplatsen. En del av företagen i skrotbranschen har infört ett frivilligt förbud mot att använda kontanter och checkar och i stället sker betalning mot faktura eller via säljarens konto. Men kontantaffärer förekommer ändå –  inte minst när det gäller köp av stöldgods.

Betalningar ska bli spårbara

Den förra regeringen tillsatte en utredning för att komma till rätta med problemen och nu föreslår utredaren och tidigare justitierådet Annika Brickman ett förbud mot att använda kontanter, checkar eller postväxlar som betalning vid handel med metallskrot i näringsverksamhet. Om ersättningen för metallskrotet sätts in på ett konto ökar polisens möjlighet att utreda stölder och spåra både köpare och säljare.

Ett kontantförbud kan också bidra till att potentiella metalltjuvar avhåller sig samt att färre skrothandlare köper in stulen metall. Därmed kan antalet metallstölder minska, enligt utredaren.

Sanktionsavgift

De företagare som bryter mot kontantförbudet ska drabbas av en sanktionsavgift på 20 000 kronor och företag i skotbranschen ska i framtiden anmäla sin verksamhet till Skatteverket.  Enligt utredaren kan de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2016.

Ett annat förslag från utredaren är att lagen om handel med begagnade varor ska upphävas. Skälet är att lagen, som kom till för att hindra handeln med stöldgods, inte är anpassad till hur dagens handel ser ut.  Lagen ger inte heller polisen så mycket hjälp för att utreda brotten, och om lagen slopas kan polisens resurser användas effektivare i jakten på stöldgods.