För den som drabbats av Alzheimers sjukdom räknas varje dag

Alzheimers sjukdom är en progressiv och obotlig sjukdom. Risken att insjukna ökar med åldern men även en del yngre patienter (yngre än 65 år) drabbas. Delar av sjukdomen påverkas av gener men sjukdomsutvecklingen påverkas även av faktorer som uppväxt, utbildningsnivå, livsvillkor och livsstilsfaktorer.

Ställ korrekt diagnos i tid

Just nu befinner vi oss i en tid av både möjligheter och utmaningar när det gäller att tidigt diagnostisera och bromsa sjukdomsförloppet. Sverige ligger i framkant när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom.

Svenska upptäckter ligger till grund för nya banbrytande behandlingar i kombination med nya diagnostiska metoder för tidig diagnos innan patienten har kommit till svårare tillstånd. Denna utveckling innebär att sjukvården får en ny uppgift att aktivt identifiera individer och ställa korrekt diagnos så att sjukdomen kan bromsas innan den utvecklas vidare. Dessa insatser leder till att den drabbade får mer tid i tidigare stadier av sjukdomen.

Förändringarna medför att det kommer finnas tydliga behov av samverkan runt organisering och finansiering av nya strukturer och behandlingsval. En utveckling som liknar den som skett inom cancervården under de senare åren, där vården har byggts upp med patienten i centrum och med insatser som till exempel kontaktsjuksköterskor, behandlingsplaner, samt regionala cancercentra.

Fler måste utbildas inom Alzheimers

Utöver detta finns ett tydligt behov av satsningar på kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Inom strokevården finns ett nationellt utbildningsprogram som är obligatoriskt för alla som arbetar i vårdkedjan. Ett motsvarande program med fokus på tidig upptäckt och behandling av personer med tidig kognitiv svikt baserad på Alzheimers sjukdom skulle vara en stark framgångsfaktor.

Förutsättningarna att behandla Alzheimers sjukdom skiljer sig åt i landet, och utan samordning riskerar patienters tillgång till nya behandlingsmöjligheter att bli ojämlik

När nya behandlingar mot Alzheimers sjukdom snart blir tillgängliga måste sjukvården förberedas och rustas för att ta vara på de nya möjligheterna. Precis som vid tidigare satsningar vore det önskvärt att detta sker med nationell samordning. Förutsättningarna att behandla Alzheimers sjukdom skiljer sig åt i landet, och utan samordning riskerar patienters tillgång till nya behandlingsmöjligheter att bli ojämlik.

Det krävs en översyn av kunskapsstyrningen – en översyn som inkluderar såväl förstärkning av specialistvården som kvalitetssäkrade kognitiva utredningar i primärvården. Specialistvården på de kognitiva mottagningarna (”minnesmottagningarna”) behöver ges såväl ökad möjlighet att ge infusioner och göra nödvändiga undersökningar i magnetkamera (MR) som att göra patientuppföljningar och registrera i kvalitetsregister.

Skifte väntar för vården

Stora medicinska skiften har skett förr och innebär alltid en stor omställning för vården. Lyckas vi är vinsterna stora för patienter, anhöriga och samhället. Samtidigt finns det en potential att minska belastningen på sjukvården, den kommunala omsorgen och anhöriga över tid.

Nu är det hög tid att rusta så att sjukvården står redo att ta ansvar genom teamarbete, personcentrering samt anhörigstöd för att skapa bästa möjliga livskvalitet för de drabbade. Det är dags att samarbeta, och frågan vi ställer oss är om staten, regionerna och kommunerna är redo. Vem har modet att ta på sig ledartröjan?