Fler ska lockas till försvaret - ingen plikt

– Det handlar om att öka attraktivitet så att män och kvinnor kan ta anställning i försvaret, säger utredaren Stefan Ryding-Berg, tidigare chefsjurist på Försvarsmakten.

Förändringen av försvaret pågår, men kommer att bli försenad.  Först 2023 beräknas försvaret vara fullt bemannat med olika kategorier av anställd personal. Skälen är problem med att rekrytera soldater och att de som anställs inte stannar så länge som planerat.  Dagens system bygger på frivillighet. Värnplikten, med tillhörande mönstring, är vilande och kan väckas till liv om det behövs för försvarets beredskap.

Mönstring ingen lösning

För ett år sedan tillsatte den dåvarande regeringen, på uppdrag av en enig riksdag, en utredare som har granskat hur personalförsörjningen kan utvecklas. Utgångspunkten är dock det beslut som riksdagen har fattat: all rekryteringen ska ske frivilligt.

De senaste året har flera svensk försvarspolitiker öppnat för att åtminstone utreda någon form av ny värnplikt och mönstring, bland annat försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Stefan Ryding-Berg understryker dock att det krävs en långsiktighet om personalförsörjningen ska vara hållbar.

– Jag tycker inte att det är bra att växla system från värnplikt till frivillighet och sedan tillbaka till någon mellanting till värnplikt, sade han när utredningen presenterades.

Mönstringen ska också bara användas i samband med värnplikt. Dessutom är mönstring en dyr åtgärd som inte är motiverad, enligt utredaren.

Fler kvinnor

De förslag som nu läggs fram innebär bland annat att fler kvinnor bör söka sig till försvaret. Och på den punkten har Försvarsmakten misslyckats, enligt utredaren. Målet på lång sikt ska vara att minst hälften av de som söker till den militära grundutbildningen ska var kvinnor och att andelen anställda bör vara 25 procent.

I dag är andelen kvinnor som är anställda som gruppbefäl, soldater och sjömän 12 procent. Runt 13 procent av dem som söker till den militära grundutbildningen är kvinnor, vilket kan jämföras med andelen kvinnliga sökande till polisutbildningen – 38 procent.

Längre anställning

Ryding-Berg föreslår också en lagändring för längre anställningstider. Ett anställningsavtal ska omfatta sex till tio år i stället för dagens sex till åtta år. Den längsta tid som du kan vara anställd förlängs från sexton till tjugo, varav femton år som kontinuerlig anställd. Därmed kan försvaret behålla sin personal under längre tid och de som anställs får bättre möjlighet att planera sin framtid. Det kan även underlätta för dem som vill vara föräldralediga och förbättra möjligheten att få bostadslån.

Bristen på bostäder är annars ett problem i rekryteringen. Och en lösning är att göra ett undantag för Försvarsmakten mot förbudet för statliga myndigheter att hyra ut bostäder i andra hand till personal.

När det gäller löner understryker utredaren att detta är en fråga för parterna på arbetsmarknaden. Men det är viktigt att se över ingångslöner regelbundet så att de ligger på samma nivå som för andra jämförbara offentliga anställningar. I dag är ingångslönen för anställda gruppbefäl, soldater och sjömän mellan 18 000 och 20 700 kronor i månaden.

Livet efter försvaret

Ett annat förslag är att Försvarsmakten ska förbättra möjligheten för anställda att få ett civila jobb efter karriären i försvaret. Det kan till exempel ske genom att man får genomföra civila kurser och utbildning i slutet av anställningstiden.  Försvarsmakten måste även bli bättre på att förklara för civila arbetsgivare vad de 195 olika befattningar som finns i försvaret innebär och hur de kan var gångbara även civilt.

När det gäller rekryteringen av de tidvis anställda, personal som har civila jobb men som kan rycka in för tjänstgöring under några år när försvaret kallar, finns flera problem. Till exempel riskerar en civil arbetsgivare att få betala för rehabiliteringen av skador som den anställda dragit på sig under tiden i försvaret. Därför ska en lag införas som säger att Försvarsmakten ska vara skyldig att betala för rehabilitering.

Hela samhället

Utredaren understryker också att försvarsomställningen är en uppgift för hela samhället och att fler än Försvarsmakten ska involveras. Därför ska regeringen ge andra myndigheterna i uppdrag att stödja försvaret i omställningen – det kan till exempel gälla Arbetsförmedlingen.

”Det är inte möjligt för Försvarsmakten att genomföra försvarsreformen utan andra myndigheters samverkan och stöd.”, skriver Ryding-Berg i utredningen.