Finansministern håller dörren på glänt för avvecklade ränteavdrag

Socialdemokraterna i regeringen är mindre lockade av idén att avveckla räntebidragen än vad de miljöpartistiska statsråden Per Bolund och Mehmet Kaplan är. I en intervju med Altinget förklarar Magdalena Andersson att det handlar om fasta spelregler i privatekonomin.

– Man glömmer bort att det handlar om individer som gjort den största investeringen i sina liv. Att ändra förutsättningar för detta står verkligen inte högst upp på önskelistan.

Samtidigt har svensk bostadsmarknad sett en utveckling med ökad skuldsättning och stigande priser.

– Det är inte långsiktigt hållbart. Vi har vidtagit åtgärder. Men det går inte att utesluta att vi behöver göra ytterligare åtgärder, och då kan vi inte utesluta att det handlar om ränteavdragen.

Det är uppenbart att svensk ekonomin går väldigt starkt. Vi har en hög tillväxt, stark sysselsättningstillväxt och arbetslösheten faller. Samtidigt har vi sett en ökad oro i omvärlden. 

Magdalena Andersson påpekar att regeringen har hjälpt byggandet genom generösare bullerregler, stimulanser till kommuner som bygger och förenklade byggregler.

– Vi kommer fortsätta att vidta åtgärder för att få upp byggandet. Vi tror att vi skulle få ännu större effekt om vi kunde komma överens lite bredare i politiken.

Är det en bubbla på bostadsmarknaden?

– Det ligger i sakens natur att ingen vet om det är en bubbla. Men jag är oroad över hur priserna har utvecklats, även om priserna har legat stilla de tre senaste månaderna. Det är viktigt att hålla ögonen på det. En viktig orsak till att priserna stiger är att det råder akut bostadsbrist. Det kommer man inte runt genom att ta bort ränteavdrag. Där handlar det om att få upp byggandet.

Vill skrota överskottsmålet

En parlamentarisk kommitté ser över det finanspolitiska ramverket. Magdalena Andersson anser att det är dags att skrota överskottsmålet. Mer lagom är att staten ska sikta på ett nollresultat.

– Målet infördes när vi hade hög statsskuld och lågt förtroende hos de finansiella marknaderna. Vi såg att vi behövde stärka förtroendet och snabbt beta av statsskulden för att kunna möta den demografiska utmaningen. Nu är vi vid den demografiska utmaningen och vi har hälften så stor statsskuld och förtroendet på de finansiella marknaderna är högt. Då är det dags att ha en ny nivå på målet. Vi tycker att balans är en väl avvägd nivå på saldot. Även det innebär att vi betar av på skulden, men inte i samma takt som nu.

Oppositionen inom Alliansen vill inte gå så långt. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill ha kvar dagens mål, Liberalerna lutar åt ett överskottsmål på en halv procent.

– Att leva upp till överskottsmålet på en procent skulle innebära att man inom snar framtid behöver spara 40 miljarder. Det tycker jag inte är en väl avvägd politik. De som tycker att det vi ska ha ett överskottsmål får då förklara var någonstans de ska spara 40 miljarder. Det motsvarar 80 000 anställda i den offentliga sektorn.

Trots att Magdalena Andersson vänder sig mot de som vill ha kvar överskottet vill hon inte gå så långt att vi slutar att amortera på statsskulden även realt. Vid ett nollsaldo sker en real amortering genom en positiv tillväxt. Då minskar statsskulden i relation till BNP (det reala måttet på statsskulden).

– Det finns inget egenvärde att ha en statsskuld. Vi lägger skattepengar varje år på att betala på den.

Flera av de borgerliga ledamöterna är inne på att de vill komplettera det finanspolitiska ramverket med ett mål för statsskulden. Men Magdalena Andersson är mer tveksam till det.

– Man ska passa sig hur man formulerar det. Blir det för mycket fokus på det är risken att det blir en kontracyklisk politik, säger hon och menar att det också är osäkert vad som är en bra nivå för statsskulden.

– Det finns många faktorer som påverkar vad som är en lämplig statsskuld. Bland annat demografin.

Pensionssystemet kan exkluderas

En annan sak som kommittén för det finanspolitiska ramverket diskuterar är om ålderspensionssystemet ska lyftas ur det offentliga sparandet.

– Det finns både för- och nackdelar att ha med det. Att ha med det innebär att vi mäter offentliga finanser som i EU. Det blir en direkt jämförbarhet med EU. En nackdel är att ålderspensionssystemet är ett hållbart system i sig självt. Det skulle kunna vara ett motiv för att det skulle kunna vara utanför. Det är inte självklart att statsfinanserna ska påverkas av hur det ser ut i ålderspensionssystemet ett enskilt år.

Altinget har rapporterat om den växande kritiken mot riktade statsbidrag. Det är framför allt skola och vård som får bidrag som är villkorade. Det innebär mycket administration både för den myndighet som administrerar bidragen och för de som tar emot den. Regeringen har en ambition att minska detaljstyrningen  

– Det är bra att vi har ökat resurser till kommuner och landsting. Men vi ska vara varsamma med att använda riktade statsbidrag. Det kan finnas situationer när det är väl motiverat.

Magdalena Andersson menar att regeringen måste ta hänsyn till hur riktade statsbidrag är utformade så att det inte blir onödig administration för kommuner och landsting.

Orättvist mot små kommuner

– Ibland har komplikationen i ansökningsförfarandet inte alltid stått i proportion till storleken på medlen som man kan ta del av. Dessutom riskerar det att bli orättvist mellan stora kommuner som har stora administrativa resurser och mindre kommuner som har mindre möjligheter att lägga arbete på att söka bidragen.

Hon öppnar även för riktade statsbidrag där som fördelas med nycklar, alltså att man inte har ett ansökningsförfarande eller att man har ett förenklat ansökningsförfarande.

Enligt regeringens egen prognos från i höstas kommer de riktade statsbidragen att öka med 50 procent, från 60 till 90 miljarder.

Är er ambition att riktade statsbidragen inte ska öka så mycket?

– Det är ett löfte om att göra väldigt medvetna val och tänka oss en gång extra innan vi kommer med flera.

Vad kan du säga om Riksbankens politik?

– Väldigt lite. För gör jag det hamnar jag hos KU.

Efter en kritisk utvärdering av riksbankens penningpolitik åren 2010-2015 finns en bred politisk enighet om att se över riksbankslagen. Något som även finansministern välkomnar.

– Nu har vi haft lagen i 20 år. Det är väl avvägt tidsmässigt att ha en översyn på vad som fungerat bra och vad som fungerar dåligt.

Mer hänsyn till sysselsättningen

I dag har Riksbanken ett mål att inflationen ska vara 2 procent. Om målet är uppnått ska Riksbanken också ta viss hänsyn till sysselsättning och produktion. Men Magdalena Andersson vill att Riksbanken ska bli mer lyhörd för sysselsättningen.

– Vi socialdemokrater vill diskutera målformulering mellan balansen i prisstabilitet och resursutnyttjande, det vill säga tillväxt och sysselsättning.

Hon refererar till den amerikanska modellen där man lägger större vikt vid tillväxt och sysselsättning.

– Det tycker jag är värt att titta på.

Magdalena Andersson ser en risk att skattekvoten, alltså de samlade skatterna i ekonomin, kan komma att öka. Avgörande är hur långt upp i livet folk jobbar.

– Jag ser hellre att fler orkar jobba till 65 eller till 67 och att fler jobbar långt efter 67. Då har vi möjlighet att försörja en åldrande befolkning. Annars riskerar vi att skattetrycket måste öka.

Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Kritikerna menar att det är fel att ha arbetslösheten som mål då det lätt leder till att regeringen kan fatta beslut för att få bort personer ur arbetskraften och minska arbetslösheten på det sätet. Men finansministern anser att det inte stämmer.

– Vi tittar också på sysselsättning och arbetade timmar. Men arbete handlar i grunden om att få en egen försörjning och att därmed kunna bestämma över sitt eget. Att fatta egna beslut om vad man vill. Därför är fokus på arbetslösheten.

Att målet är relativt andra länder och inte i absoluta tal är till viss del en teknisk fråga.

– Vi satte upp målet 2013. Då hade vi ingen aning om hur konjunkturen ser ut 2020. Om man jämför med andra länder är det ett sätt att sortera bort konjunkturfaktorn. Men också, varför ska inte vi lyckas lika bra som andra länder? Om det går att ha låg arbetslöshet i Österrike, varför skulle inte det gå i Sverige?

När Alliansen satt i regeringen redovisade man vilka effekter olika åtgärder får på sysselsättningen. Den nuvarande regeringen redovisar i stället de totala effekterna av hela politiken. Andersson anser att det var fel sätt som Alliansen gjorde.  

– Det var ett problem Det var stora fel. De redovisade tydligt och öppet, men också felaktigt. Det ger sken av precision. Därför är det viktigt att vara försiktig. Hittills har vi därför gjort en samlad bedömning av hur politiken påverkar tillväxt och sysselsättning. Vi får se om metoderna kan utvecklas ytterligare.

Sedan Magdalena Andersson presenterade den förra prognosen i december har det hänt en hel del i ekonomin.

– Det är uppenbart att den svenska ekonomin går väldigt starkt. Vi har en hög tillväxt, stark sysselsättningstillväxt och arbetslösheten faller. Samtidigt har vi sett en ökad oro i omvärlden. Det har gett sig uttryck i finansiell oro. Det har också funnits en del oro kring banksystemet i Europa. Dessutom har statistik från USA varit svagare än förväntat, säger Magdalena Andersson.