EU:s kemikaliepolitiska pekpinnar hotar vardagsprodukter

Alla vill att produkter vi köper och använder ska vara giftfria. Men ibland tvingas vi välja produkter som innehåller ämnen som skulle vara farliga i stora mängder, eftersom de samtidigt erbjuder andra fördelar. En bra kemikaliepolitik måste väga fördelar mot nackdelar.

När EU genom oproportionerlig lagstiftning begränsar eller förbjuder vardagsprodukter stärker det inte folkhälsan. Tvärtom skapar det osäkerhet kring produkter som ger positiva folkhälsoeffekter på befolkningsnivå. Dessutom hämmar det innovation och minskar förtroendet för regelverket.

Ändå tar EU:s kemikaliepolitik den vägen nu.

Bortser från faktisk exponering 

Flera processer pågår parallellt, som nya klassificeringar enligt CLP-förordningen, yttranden från kommittéer och översyn av kosmetikaregleringen.

Gemensamt är att ämnens faror ges större vikt än en faktisk vetenskapsbaserad riskbedömning.

Den nya kemikaliepolitiken borde utgå från faktisk exponering och användning. I stället fokuserar regelverken på teoretiska faror

Fara är inte risk. Varje toxikolog vet att dosen är avgörande. Vatten är livsviktigt men dödligt i för stora mängder. Koffein är ofarligt i en kopp kaffe men skadligt i extrema doser. Därför använder vi gränsvärden, säkerhetsmarginaler och anvisningar.

Den nya kemikaliepolitiken borde utgå från faktisk exponering och användning. I stället fokuserar regelverken på teoretiska faror, oavsett praktisk risk.

Slår ut effektiva produkter 

Ett överdrivet, så kallat ”farobaserat angreppssätt” riskerar att slå ut vanliga produkter som har använts säkert i decennier:

Fluor förklarar den dramatiska minskningen av karies i Europa. Det har använts säkert under kontrollerade former i årtionden. Få hälsoinsatser har betytt så mycket för tandhälsan som fluortandkräm och det finns inget utbrett problem med fluor i tandkräm som motiverar restriktioner.

Men mindre fluor leder till fler kariesfall, lagningar och högre kostnader. En omklassificering av natriumfluorid, som nu diskuteras, skulle få stora konsekvenser för hur ämnet får användas i tandkräm.

Hudcancer ökar i Europa. Föräldrar smörjer barnen med solskydd av goda skäl. Flera UV-filter har fått nya bedömningar, med sänkta tillåtna halter och stramare användningsvillkor i kosmetikaregleringen. Ändå riskerar effektiva UV-filter att fasas ut eller begränsas ytterligare, trots säker användning i dag.

EU-kommissionen saknar svar på hur medborgarna ska skydda sig om alternativen tas bort.

Väcker frågor om bedömningsgrunder

I biocidregelverket utvärderas etanol som aktiv substans i desinfektionsmedel och hygienprodukter. Utfallet påverkar tillgången till handsprit och ytdesinfektion i Europa, från vård till skolor och hushåll. Pandemin visade hur kritisk tillgången är för samhällets beredskap.

När EU-kommissionen talar om ”en giftfri framtid” är det mer ett utslag av populism än omsorg om medborgarna

Det anmärkningsvärda är att klassificeringen mest bygger på data från oralt intag av alkohol – alltså alkoholmissbruk – medan produkterna används på huden.

Att reglera vardagligt bruk av handsprit utifrån alkoholism är därför intellektuellt ohederligt.

Riskerar flytta produktion från Europa  

Dessa processer når kritiska beslutsfaser under 2026. De visar en trend i EU:s kemikaliepolitik: från riskbaserad till så kallat ”farobaserad” reglering.

EU:s överreglering flyttar produktion och innovation utanför Europa, vilket ökar beroendet av import från länder med svagare kontroller. Givetvis ska produkter som innehåller giftiga ämnen begränsas i möjligaste mån, men när EU-kommissionen talar om ”en giftfri framtid” är det mer ett utslag av populism än omsorg om medborgarna.

Kemikaliepolitik förgiftas av symbolpolitik. Det behövs verklighetsförankrad lagstiftning där vetenskap, proportionalitet och sunt förnuft ges en mer framträdande plats.