EU: Reformer efter krishantering

Just nu brottas EU med flera parallella utmaningar: den grekiska krisen, flyktingströmmar över Medelhavet, sanktioner mot Ryssland, klimatfrågan, arbetslösheten och ett Storbritannien som är på väg att ompröva sin relation med resten av unionen.

När det gäller Grekland och Storbritannien handlar det om två länder som kan vara på väg att lossa banden med EU. Grekland kan tvingas att göra det av ekonomiska skäl och Storbritannien kan välja det av mer renodlade politiska skäl. Britterna vill omförhandla sitt medlemskap i EU och därefter gå till folkomröstning om det senast under 2017.

Den största utmaningen för det europeiska bygget kokar ner i något som EU delar med alla politiska institutioner – för att få acceptans krävs en legitimitet och att medborgarna känner att de kan påverka.

Ändringar nödvändiga

EU-kommissionären Cecilia Malmström ser framför sig att EU-länderna på sikt enas om en rad större demokratiska reformer. Men detta är något som kräver fördragsändringar och att ge sig in i den typen av mycket svåra förhandlingar nu, eller inom de närmaste framtiden, det är EU inte moget för.

– Det dröjer nog några år, säger Malmström.

Dessutom krävs det en bättre folklig förankring kring förändringen innan EU:s toppolitiker och tjänstemän sätter sig ner och benar ut de juridiska lösningarna. Malmström menar att det krävs ett omfattande politiskt samtal och debatt.

Men i nuläget har EU-kommissionen inga planer på att ta initiativ för en sådan debatt, men likväl är den nödvändigt:

­– Jag tror att man måste fundera på någon sådan process för att diskutera EU-frågorna brett i Europa innan man inleder ett formellt konvent som kan sluta i fördragsändringar. Man kan inte bara sitta i Bryssel och ha en agenda utan det måste vara mycket bredare förankrat, säger Malmström till Altinget.

Maktfrågor

Ett sätt att öka legitimiteten är att ändra modellen för hur EU:s makthavare utses, till exempel genom direktval av kommissionen som är den institution som lägger fram förslag till nya EU-regler. I dag nomineras kommissionärerna av medlemsländernas regeringar och sedan godkänns de av EU-parlamentet. Kommissionens ordförande väljs av EU-parlamentet efter förslag av stats– och regeringscheferna. När förslaget tas fram ska ländernas regeringar ta hänsyn till resultatet i valet till EU-parlamentet.

Men att införa ett direktval av kommissionärer innebär att man ändrar EU i en mer federal riktning och det är en stor maktfråga.

– Det är två olika system men det är väl rimligt att man diskuterar det. Nu har man infört mer inslag av direktval av kommissionens ordförande. Det är ett första, mycket anspråkslöst steg, men kanske kan man bygga vidare på det, resonerar Malmström.

Britterna ska förmås stanna

När det gäller Storbritanniens framtida relation med EU kommer britterna inte att få gehör för några fördragsändringar nu, eftersom detta skulle försvaga EU i rådande krisläge, enligt Cecilia Malmström. Men samtidigt måste EU hantera den brittiska skepsisen och inte driva fram ett läge där Storbritannien säger nej till unionen. Att britterna skulle lämna EU vore fasansfullt, enligt Malmström.

Vilka ändringar går det att göra utan att ändra i fördraget och samtidigt få Storbritannien nöjt?

– Det beror lite på vad britterna vill. De har pratat om den fria rörligheten och den är fördragsskyddad, men det kanske finns något där som man kan titta på. Sedan har de pratat om reformer om mer öppenhet och mindre byråkrati. Men man får bryta ner det och undersöka exakt vad de vill. Britterna har inte varit så precisa ännu, säger Malmström.