Esbati: Nyanlända kan sätta fart på tillväxten

INTERVJU. Många nyanlända ger en befolkningsökning som kan öka tillväxten och bidra till ett bättre samhälle om man spelar korten rätt, anser Ali Esbati (V).

– Det är stora möjligheter. All modern ekonomisk historia visar att det är ett nära samband mellan befolkningsökning och tillväxt. Nu blir det fler svenskar. Då är frågan om man ska hitta politiska lösningar för att dimensionera de bra systemen i välfärden, som faktisk finns, till det faktiska befolkningsunderlaget. Eller om vi ska sätta artificiella stopp för utvecklingen genom att inte lyfta utgiftstak eller göra något annat, säger Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet i en intervju med Altinget.

Det senare alternativet innebär förändringar under sämre villkor. Där det skapas ett tryck nedåt på löner och arbetsvillkor, enligt Esbati. 

För att göra det som Vänsterpartiet vill krävs det att staten skjuter till pengar.

– Det är klart att det initialt bokförs som en kostnad i budgeten. Men det är ju det som är poängen med investeringar.

Ali Esbati menar att det hade behövts investeringar även om det inte kommit en enda nyanländ.

– Nu blir behoven än mer uppenbara.

Bostäder och utbildning

Investeringarna ska ske inom bostadsbyggande och för att öka antalet personer som jobbar inom bland annat utbildning.

Arbetstidsförkortning är Vänsterpartiets paradgren.

Hur ska ni genomföra sex timmars arbetsdag för alla?

– Det är en stor samhällsomdanande process. Det blir i praktiken en kombination av lag och avtal.

Esbati anser att en del av det växande välståndet ska användas till kortare arbetstid.

– Dels är det en välfärdsreform, dels handlar det om hur vi använder ändliga resurser, säger han.

Det är inte en reform som görs över natten. Esbati menar att man måste se på allt från bemanning till relativa löner mellan grupper.

– De med låg lön i dag ska inte få en sämre materiell levnadsstandard.

Positiva resultat

Flera kommuner har eller har haft försöksverksamhet med kortare arbetstid.

– Vi är involverade i de försöken. Där ser man resultatet. De som jobbar är positiva. Det kostar i betydelsen att man måste anställa fler, men det är en del av poängen. Men det kostar inte lika mycket som det matematiskt kostar, räknat timme för timme.

Det senare beror på ökad produktivitet, bland annat tack vare minskade sjukskrivningar.

– Det finns också icke mätbara vinster med att folk får det bättre med kortare arbetstid, framhåller Esbati.

Han tror också att personer i tyngre yrken orkar jobba längre. För många yrkeskategorier är det ett problem i dag.

– Alla försök att höja pensionsålder slår väldigt olika.

Växelspel mellan lag och avtal

Historiskt har arbetstidsförkortningar ofta skett genom att vissa grupper har skrivit in det i sina avtal. När det sedan blivit tillräckligt många som har gjort det kommer lagstiftningen efter. Då tvingar lagen fram nya avtal med arbetstidsförkortning för de kvarvarande grupperna.

– Det är ett växelspel mellan lag och avtal.

Ali Esbati anser att löneskillnaderna är för stora i dag.

– Vi är inte för statlig lönepolitik. Löner ska sättas i avtal. Men stora inkomstklyftor är ett problem. Esbati vill dock inte slå fast en siffra för hur stora eller små löneskillnaderna ska vara.  

Frågan om löneskillnader hänger ihop med att Vänsterpartiet vill ha samordning av avtal.

– Det är en viktig strategisk uppgift för arbetarkollektivet.

Han befarar att med för stora skillnader får löntagargrupper olika intressen och det blir svårt att enas.  

Sätter varandras löner

I toppen på löneskalan finns löner som enligt Esbati är frikopplade från prestation och kompetens.

– Den ökade inkomstskillnaden drivs av de allra rikaste. När det gäller de högsta cheferna är det en liten grupp som sätter varandras löner.

När många nyanlända kommer till Sverige sätts Arbetsförmedlingens på prov. Myndigheten har ett brett ansvar för nyanlända. Etableringsreformen som drevs igenom av Alliansen innebär en tydligare fördelning av ansvar mellan myndigheter. Men Arbetsförmedlingen fick med reformen även ansvar för att ordna bostäder till nyanlända.

 – Vi var kritiska till hela etableringsreformen. Vi tror att man kan lyfta bort många arbetsuppgifter från Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) aviserade i september att regeringen ska tillsätta en utredning om Arbetsförmedlingen. Det har även företrädare i Alliansen krävt.

– Oavsett hur bra organisation man har på Arbetsförmedlingen är det förekomsten av arbets- och utbildningsplatser som i huvudsak avgör hur bra man lyckas. Antalet utbildningsplatser är en direkt följd av politiska beslut. När det gäller arbetsplatser är dessa indirekt beroende av politiska beslut.

Slimmade myndigheter

Esbati menar att en anledning till att Arbetsförmedlingen och många andra offentliga funktioner går på knäna är att det offentliga är slimmat.

– Det fungerar så längre allt går som det ska. Men det finns inte utrymme att hantera extra ordinarie situationer. Inte minst gäller det nödbostäder. Ohyggliga summor till mer eller mindre seriösa entreprenörer är drivna av att det offentliga har minskat sitt bestånd av ställen som skulle kunna ha använts till bostäder.

Esbati påpekar också att Arbetsförmedlingens stora puckel av arbete dröjer ett tag. Det är först när anhopningen av nyanlända, som i dag passerar gränsen, ska etableras på arbetsmarknaden som Arbetsförmedlingens går in.

 

Forrige artikel Moderaterna varnar för systemkollaps Næste artikel Natochef vill se samarbete om säkerhet och stabilitet Natochef vill se samarbete om säkerhet och stabilitet