Enklare att minska antalet riksrevisorer

Antalet riksrevisorer är i dag tre och det bestäms i regeringsformen. Det innebär att det krävs beslut två gånger i riksdagen med ett mellanliggande val. Riksrevisionsutredningen föreslår att reglerna flyttas till riksdagsordningen. Då räcker det med vanligt riksdagsbeslut. I praktiken skulle en ändring av antalet riksrevisorer innebära att det blir färre.

Bakgrunden till utredningen är Dagens Nyheters avslöjande om brister i ledningen av Riksrevisionen. Det ledde till att Konstitutionsutskottet föreslog en bred översyn av Riksrevisionen, vilket sedan beslutades formellt av Riksdagsstyrelsen.

Utredningen utgörs av en parlamentarisk kommitté som leds av Mats Melin, justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

Så sparkas en riksrevisor

Utredningen har också tittat på reglerna för att skilja en riksrevisor från uppdraget. Men där vill man bevara dagens ordning där det anges idag i regeringsformen att det kan vid ”allvarlig försummelse”. Men för att stärka riksrevisorernas ställning föreslår utredningen ett krav på kvalificerad majoritet i riksdagen för att skilja en riksrevisor från uppdraget.

Konstitutionsutskottet, KU, föreslås kunna besluta om att inleda en utredning av sådana omständigheter som kan leda till att en riksrevisor skiljs från uppdraget. Enligt utredningens förslag ska en sådan utredning utföras av riksdagens ombudsmän (JO).

Bakom förslagen var en bred majoritet men Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och Vänsterpartiet markerade avvikande inställning genom att lämna ett så kallat särskilt yttrande.

Tidsplanen är att riksdagen ska kunna rösta en första gång före valet 2018 så att grundlagsändringar ska kunna träda i kraft efter riksdagsvalet 2018.