Ekström vill se flexibla lösningar för att hjälpa kommuner

INTEGRATION. Anpassade insatser till skolornas olika behov – både pengar och annat stöd. Så ska Skolverket tackla problemen med att ta emot många nyanlända.

Flexibilitet är nyckeln för styrningen av skolorna när det kommer så många nyanlända. Anna Ekström anser att det visserligen finns hög grad av flexibilitet inbyggd i systemet när det gäller att årskullarna varierar över tiden, men inget som klarar dagens situation utan att det sätts in extraordinära åtgärder.

– Svensk skola är van att klasstorlekar skiftar. Men tidigare har det ofta varit som så att om kullarna i gymnasiet blivit mindre har grundskolans kullar blivit större och tvärtom, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till Altinget.

– Det som nu händer är en ökning ovan på detta. Och det kommer väldigt plötsligt.

Därtill är fördelningen av nyanlända ojämn, inte bara mellan kommunerna utan också mellan skolor i samma kommun.

Inte en homogen grupp

Skolverket har generella stödfunktioner för kommuner och skolor som tar emot nyanlända.

– Framför allt är det viktigt för kommuner där man inte är van att ta emot nyanlända.

Därtill har Skolverket riktade insatser för att öka kompetensen hos lärare som undervisar.

– Det är stor skillnad mellan nyanlända elever. En del har svaga ämneskunskaper, andra har mycket goda ämneskunskaper men kan inte förmedla dem för att de inte har språket, säger Anna Ekström.

Ett verktyg för skolorna i detta sammanhang är den nya lagen om kartläggning av nyanländas kunskaper som börjar gälla vid årsskiftet. Det handlar om att elevernas kunskaper ska bedömas för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp. Placeringen ska ske inom två månader efter att eleven har tagits emot i skolan. Nyanlända elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska får undervisas i förberedelseklass i maximalt två år. Det är rektorn som ansvarar för besluten.

Kartläggning viktigt verktyg

Anna Ekström säger att det är en efterlängtad reform och att alla tycker att denna möjlighet till kartläggning är bra.

– Men det är jobbigt för många skolor och kommuner att kartläggningen ska göras med detsamma.

Hon tror att det kan bli väl tufft för vissa att klara placering inom två månader. 

– Det är bättre att det kanske blir något försenat för vissa, men att det i alla fall blir av, säger hon.

Anna Ekström tror att Skolverkets särskilda telefonlinje för hjälp till skolor med nyanlända blir en temperaturmätare i detta fall. Om många skolor får problem att göra kartläggningen får Skolverket tidiga signaler.

Ett ytterligare verktyg för Skolverket är samverkan för bästa skolan. Det ger verket möjlighet att lyfta fram goda exempel med mottagande och integrering i skolorna och sprida det vidare till andra.

Större frihet i fördelning av pengar

Skolverket har flaggat för regeringen att myndigheten kan komma att vilja ompröva tidsramar och avgränsningar för olika statliga bidrag till skolorna.

­– Absolut. Vi gjorde det i oktober. Det var 250 miljoner som skulle ha gått till nyanländas lärande, säger hon.

I stället kunde Skolverket omprioritera så att 200 av dessa 220 miljoner istället kunde gå till de kommuner som under 2015 har tagit emot asylsökande och kommunplacerade barn och ungdomar motsvarande minst 10 procent av antalet barn och ungdomar i kommunen.

Till skillnad från andra statsbidrag har huvudmännen inte kunnat söka bidragen utan de har fördelats av Skolverket.

– Det är ett nytt angreppssätt, säger Ekström

Kommissionen får arbeta ostört

Anna Ekström är också ordförande i regeringens Skolkommission. Egentligen skulle kommissionen ha redovisat en första delrapport till regeringen i januari. Men kommissionen ville flytta fram redovisningen för att få mer tid att ta fram och förankra förslagen. Regeringen har nu bestämt att redovisningen sker i den 2 maj i stället. Detta arbete handlar om förslag till nationella målsättningar, en långsiktig plan med utvecklingsområden och en tidsplan för kommissionens fortsatta arbete.

Forrige artikel Finansministern höjer prognos för tillväxt Finansministern höjer prognos för tillväxt Næste artikel KD: Politikerna måste skärpa granskningen av Riksbanken KD: Politikerna måste skärpa granskningen av Riksbanken
PR-chef gör comeback som statssekreterare

PR-chef gör comeback som statssekreterare

NAMN. Krister Nilsson blir ny statssekreterare på UD. Han kommer närmast från rollen som vice vd och ansvarig för kundupplevelser på PR-byrån Prime.