Djurens rätt: Krävs ett slutdatum för koldioxidbedövning av grisar

DEBATT. Koldioxidbedövning är ett smärtsamt sätt att slakta grisar. Regeringen behöver avsätta resurser till forskning om bättre bedövningsmetoder och sätta ett slutdatum på användning av koldioxidbedövning. Det skriver Djurens rätt.

Camilla Bergvall
Förbundsordförande, Djurens rätt
Linda Björklund
Sakkunnig etolog, Djurens rätt

De allra flesta människor kan skriva under på att de vill att djuren som hamnar på tallriken ska ha haft det så bra som möjligt. Vi har en djurskyddslagstiftning i Sverige som slår fast att när djur slaktas ska de skonas från onödigt lidande och obehag. Djuret ska vara bedövat innan avblodningen och bedövningen ska ges så att djuret snabbt blir medvetslöst. Tyvärr finns en hel del att önska när det gäller omsättningen av de här viktiga skrivningarna.

Både gällande detaljerade bestämmelser i Jordbruksverkets föreskrifter och inte minst när det handlar om praktiken ute på slakterierna. Djurens rätt kräver att den plågsamma koldioxidbedövningen fasas ut och förbjuds. Det behövs politiska beslut om slutdatum och satsningar på forskning och utveckling av alternativ.

En veterinärs berättelse

Den fjärde november anordnade Djurens rätt i samarbete med riksdagspolitikerna Magnus Manhammar (S) och Elisabeth Falkhaven (MP) ett seminarium om djurskydd vid slakt av grisar.

Inbjuden att tala var veterinär Lina Gustafsson som skrivit den omtalade och hyllade boken “Rapport från ett slakteri – en veterinärs berättelse”. Alla borde läsa hennes starka bok om hur det var att arbeta som officiell veterinär på ett av Sveriges största grisslakterier där 3 000 grisar slaktas varje dag.

Som officiell veterinär hade Lina Gustafsson i uppgift att besiktiga grisarna före och efter slakt och kontrollera att djurskyddsbestämmelserna följs på slakteriet. Lina möttes varje morgon av blickarna från de nyfikna men ofta mycket rädda grisarna som stannade upp, lyssnade och tittade på henne.

Mycket allvarliga brister

Det är vanligt med slagsmål mellan djuren eftersom de trängs ihop med främmande individer på liten yta, inte sällan också över natten. När de sen ska slaktas drivs grisarna framåt med hjälp av en så kallad paddel. Lina Gustafsson bevittnade att grisarna drevs hårt på grund av tidspress, slentrian, dåligt anpassad miljö och okunskap.

På slakterierna är det löpande band och små marginaler, och Lina Gustafsson uttrycker det så väl när hon säger att det inte finns tid för grisar som är rädda och som vägrar röra sig framåt.

När grisarna till sist kommer fram till bedövningen så hissas de ner i en korg som sänks ned i ett schakt med koldioxidgas, detta för att de ska förlora medvetandet innan avblodningen. Koldioxidbedövning är den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av grisar i Sverige och på Europas större grisslakterier, trots att det sedan omkring 20 år varit känt att metoden har mycket allvarliga brister.

"Rädsla och smärta"

Gasen orsakar grisarna rädsla, smärta och andnöd. De kippar efter andan och kämpar förgäves för att ta sig bort från gasen. Det kan ta omkring två minuter innan de förlorar medvetandet. Även inom ekologisk produktion bedövas de flesta grisarna med koldioxid.

Inför ett slutdatum

Det enorma lidande som grisarna utsätts för i samband med slakt måste få ett slut. Djurens rätt uppmanar landsbygdsminister Jennie Nilsson (S): Inför ett slutdatum för när koldioxidbedövningen av grisar inte längre får användas.

Tillsammans med Eurogroup for Animals och dess omkring 70 medlemsorganisationer föreslår vi den första januari 2025 som slutdatum. Det skulle skicka en viktig signal, inte minst till branschen själv, om att den här frågan inte längre kan läggas i högen “att göra sen”.

Det svenska forskningsinstitutet Rise och Sveriges lantbruksuniversitet har i år producerat varsin rapport om vilka andra bedövningsmetoder som kan ha potential att efter vidare forskning och utveckling kunna ersätta koldioxidbedövningen. Rise-rapporten, som Djurens rätt var med och initierade, har legat till grund för att EU-parlamentet den 12 november röstade för att EU-kommissionen ska avsätta 2 miljoner euro för forskning i syfte att komma bort från den plågsamma bedövningsmetoden.

"Avsätt resurser till forskning"

Tillsammans med ett slutdatum behöver också den svenska regeringen avsätta resurser till forskning om bättre bedövningsmetoder, så att vi får svar på vilken eller vilka metoder som bör ersätta koldioxidbedövningen.

Ska Sverige vara ett land som prioriterar djurskydd behöver det synas i handling, det räcker inte med vackra ord.

Forrige artikel Ledarna: Stoppa direktivet om minimilöner Ledarna: Stoppa direktivet om minimilöner Næste artikel Cuf: Elevhälsan måste omfatta ungas psykiska hälsa Cuf: Elevhälsan måste omfatta ungas psykiska hälsa
Så vill ungdomsförbunden häva arbetslöshet bland unga

Så vill ungdomsförbunden häva arbetslöshet bland unga

ENKÄT. Den rekordhöga ungdomsarbetslösheten kan skapa en förlorad generation unga, mer utanförskap och psykisk ohälsa, enligt partiernas ungdomsförbund. Altinget frågade dem vad som behövs för att minska ungdomsarbetslösheten.