Djurens rätt: Kommunpolitiker måste våga vego

DEBATT. Mer grönt i skolrestauranger och högre djurskyddskrav vid upphandling ger störst genomslagskraft. Men det saknas politiska beslut och utvecklingen i kommunerna drivs till stor del av engagerad personal, skriver Cecilia Mille från Djurens rätt. 

Cecilia Mille
Sakkunnig på Djurens rätt, ansvarig för kartläggningen Sveriges djurvänligaste kommun


Under våren har Djurens rätt undersökt Sveriges kommuner utifrån faktorer som vegetarisk mat i skolan, djurskyddskrav vid upphandling samt en del andra beslut som påverkar djur.

Södertälje kommun blev solklar vinnare som Sveriges djurvänligaste kommun, med 28 procent mer poäng än andrapristagaren Göteborgs stad. Växjö följde hack i häl och landade på tredje plats.

Inga luddiga formuleringar

I toppligans kommuner ses maten som ett verktyg för hållbar utveckling. De har ett både långvarigt och långsiktigt hållbarhetsarbete där djuretik och djurskydd inkluderas.

Dessa kommuner har inga luddiga formuleringar om att “mängden animalier ska minskas”, som alltför ofta är fallet. Deras måltidspolicys har konkreta ramar med siffror på hur verksamheterna ska uppfylla de politiska målen.

Vid upphandling av animalier efterfrågas ofta den högsta nivån inom ramen för Upphandlingsmyndighetens djurskyddskriterier, vilket innebär Krav-märkt.

Policy kontra praxis

Några av trenderna i undersökningen förvånade. Endast var tredje kommun har en policy om minst en vegetarisk dag/vecka, även om fler har det som praxis.

Vegetarisk mat tillgänglig för alla barn och elever varje dag finns i knappt 40 procent av kommunerna, en siffra som bör öka i och med Livsmedelsverkets uppdaterade rekommendationer.

Inte erbjuda veganskt

Ungefär 60 procent av kommunerna erbjuder vegansk mat vid önskemål. Baserat på den mängd frågor vi får från frustrerade elever och föräldrar som nekas detta hade en lägre andel väntats.

Istället ser vi att många kommuner jobbar aktivt för att bli bättre på området. Ett undantag är värmlandskommunerna, som meddelar att de kommit överens om att inte erbjuda veganskt. Endast en av dem tror på någon förändring i framtiden.

Stort behov av förbättring

När det gäller djurskyddskraven blev det tydligt att de landlevande djur som är flest och som har det sämst, kycklingarna, är de som i minst utsträckning får en drägligare tillvaro med hjälp av kommunerna.

Endast fem procent av kommunerna efterfrågar Krav-märkt kyckling vid sin upphandling. För griskött är situationen snarlik.

Ett problem är att endast omkring 1-2 procent av uppfödningen av dessa djurslag är ekologisk. Här finns det ett stort behov av förbättringar på produktionssidan. Intresset hos kommunerna finns definitivt.

Politiken bör stötta arbetet

Den mest talande trenden hittas i kommentarerna från tjänstepersonerna som besvarat enkäten är att de återkommande vittnar om att det är deras initiativ och engagemang som driver utvecklingen framåt.

Här skulle det alltså vara lätt att fatta ett politiskt beslut och både stötta verksamheternas arbete och säkra kontinuiteten.

Ställ högre krav

Genom att servera en högre andel växtbaserat finns dessutom pengar att spara. Detta frigör medel att ställa högre djurskyddskrav på de animalier som faktiskt köps in, något som kommunerna i toppen av rankingen insett och som vi hoppas se ännu fler kommuner börja arbeta efter framöver.

Forrige artikel Skolfi: Behövs mer forskning för att utveckla komvux Skolfi: Behövs mer forskning för att utveckla komvux Næste artikel Saab: Innovationer bygger framtidens konkurrenskraft Saab: Innovationer bygger framtidens konkurrenskraft