Debatt: Så kan staten få handlare att vilja ta emot kontanter

Nina Wenning
Vd, Bankomat AB

Sverige tillhör de länder i världen där övergången från kontanta till digitala betalningar har gått snabbast. Den minskande kontantanvändningen drivs både av att flertalet konsumenter upplever digitala betalmedel som bekvämare och av att många handlare slutar ta emot kontanter.

Trots denna utveckling vill 75 procent av svenskarna att kontanter ska finnas kvar som betalmedel, enligt en Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Bankomat. Många av oss vill att kontanter ska finnas tillgängliga, även om vi själva inte använder dem så ofta. Många värnar också om de äldre och funktionsvarierade, som ofta inte klarar vardagen utan kontanter. Vi ser också behovet av att kontanter ska kunna användas i krissituationer.

Lagarna räcker inte

Även våra politiker vill att kontanter ska fungera som betalmedel. Därför antog riksdagen i höstas en ny lag som innebär att sex stora banker bland annat ska se till att privatpersoner inte har för långt till närmaste ställe att ta ut kontanter.

För det första bör Riksbanken subventionera värdetransporter och uppräkning av kontanter.

Nina Wenning
Vd, Bankomat AB

Just nu bereds dessutom ett förslag på en ny riksbankslag på Regeringskansliet, där Riksbanken föreslås få ett större ansvar för kontanthanteringen i Sverige och då i synnerhet för lagerhållning av kontanter i depåer.

Tyvärr räcker de två lagarna inte för att få hela kontantkedjan att fungera, eftersom de inte innehåller någon åtgärd för att handeln ska vilja ta emot kontanter. Vilken nytta gör det att vi konsumenter kan ta ut kontanter från automater eller att kontanter finns lagrade i depåer om vi inte kan använda dem när vi köper saker?

"Fel väg att gå"

I debatten förs ofta fram förslag om att handeln genom lagstiftning ska tvingas ta emot kontanter. ”Jag vill helst se en självreglering men om det inte går måste politikerna lagstifta och tvinga handeln att ta emot kontanter” sade exempelvis Björn Eriksson, talesperson för lobbygruppen Kontantupproret, i en artikel i Handelsnytt den 21 februari i år.

Bankomat menar att tvingande lagstiftning mot handeln är fel väg att gå. Handeln har redan belastats hårt av den snabba nedmonteringen av kontantinfrastrukturen, eftersom det blivit både svårare och mer kostsamt att få tag på växelpengar och deponera dagskassor. Ett tvång skulle dessutom slå särskilt hårt mot handeln i glesbygd, där kontanttjänster ofta är mer otillgängliga.

Våra förslag

Vad som i stället krävs är att staten genom subventioner och incitament gör det mer attraktivt för handeln att hantera kontanter. Riksbanken är den naturliga myndigheten att ansvara för sådana åtgärder och det ansvaret bör skrivas in i den nya riksbankslagen. Bankomat har tre konkreta förslag på vad Riksbanken kan göra.

• För det första bör Riksbanken subventionera värdetransporter och uppräkning av kontanter. Om värdebolagens kostnader sänks kommer de i sin tur att ta ut lägre avgifter från handeln för hantering av dagskassor och växelpengar.
  
  
• För det andra bör Riksbanken erbjuda handeln full ersättning för hämtning av dagskassor en gång i veckan. Det skulle minska risken för att handlare av ekonomiska skäl slutar hantera kontanter.
  
  
• För det tredje bör Riksbanken finansiera installationen av säkra kassasystem i butiker. Det skulle dels minska handlarnas oro för rån av kontantkassor, dels omöjliggöra misstag när personal hanterar kontanter.

Så länge det finns ett behov av kontanter kommer Bankomat göra vad vi kan för att människor både ska ha tillgång till dem och kunna använda dem. Nu är vår fråga till finansmarknadsminister Per Bolund (MP): Är staten villig att genom Riksbanken ta ett finansiellt ansvar för att handlare ska vilja ta emot kontanter?