Debatt: Dags att reformera bidragssystemen – för jämställdheten

DEBATT. Bidragssystemen är utformade så att att utrikes födda kvinnor låses fast i bidragsberoende och utanförskap. I ett av världens mest jämställda länder borde detta inte få förekomma. Bidragssystemen måste ses över, skriver Matilda Harar, Muf. 

Matilda Harar
Förbundsstyrelseledamot, Muf


År 1971 avskaffades sambeskattningen vilket än i dag är en central jämställdhetsreform för kvinnor i det svenska samhället. Reformen antogs för att öka antalet kvinnor i arbete: sambeskattningen medförde att kvinnor missgynnades kraftigt ekonomiskt av arbete.

I äktenskapet mellan man och hustru stärkte sambeskattningen hustruns beroende av mannen då hustruns – ofta lägre – lön lades på mannens högre lön. Något som i många fall gjorde det olönsamt för kvinnor att börja jobba.

Inte ett bihang

Med införandet av en obligatorisk särbeskattning blev det enklare för kvinnor att börja arbeta, och med egenförsörjning följer även en större egenmakt.

Avskaffandet av sambeskattningen var en av de reformer som erkände kvinnan som enskild individ och inte bihang till en man. Det kan tyckas absurt att samhället då var uppbyggt på ett sådant sätt, men samtidigt är jämställdheten inte något som kan tas för givet. Det Sverige vi har i dag med lika och allmän rösträtt, med särbeskattning för möjligheten till ekonomisk frihet – har många kämpat hårt för. Det fanns en tid när kvinnan sågs som del av ett kollektiv utan egna åsikter, tankar och värderingar.

Egenmakt 

Ekonomisk självständighet har i dag olika innebörd beroende på vem som tillfrågas. För de flesta innebär det dock den frihet som innehavet av ett eget kapital medför, att inte vara i ekonomisk beroendeställning gentemot ens partner – ett så kallat fuck off-kapital.

Att politiskt prioritera ekonomisk självständighet är centralt. Med ekonomisk självständighet kommer makten att påverka samhället och riktningen av ens liv. För många innebär eget kapital möjligheten att kunna lämna ett destruktivt förhållande, att kunna flytta och köpa bostad, att skapa ett företag – att ha egenmakt helt enkelt.

"Äga för att öka kapital"

Det är snart ett halvt sekel sedan den ekonomiska spelplanen förändrades, men samtidigt visar siffror att kvinnor äger fastigheter, aktier eller bolag i bara hälften så stor utsträckning som män.

I en rapport från 2019 har tankesmedjan Ownershift kartlagt det kvinnliga ägandet av kapital i Sverige. I Sverige ägs endast 14 procent av alla fastigheter av kvinnor, endast 34 procent av alla privatägda bilar har kvinnliga ägare. Det kvinnliga företagandet har endast ökat från 25 procent till 33 procent de senaste 40 åren. Detta trots att kvinnors arbetsinkomster ökat snabbare än mäns sedan 1990-talet.

I en ekonomi där tillgångar ökar i värde måste man äga för att öka kapital. Ägande ger makten att påverka och styra över ditt liv såväl som utvecklingen i samhället.

Se över bidragssystemen

Att kunna stå på egna ben är centralt för jämställdheten och borde även vara centralt för den som vill kalla sig feminist i dagens samhälle. Trots detta finns det system som binder kvinnor till sina manliga partners – fastän sambeskattningen är ett minne blott.

En ESO-rapport från 2018 fastslår att bidragssystemen är utformade på sådant vis att utrikes födda kvinnor låses fast i bidragsberoende och utanförskap. I ett av världens mest jämställda länder borde detta inte få förekomma.

I början av 1970-talet var Sveriges politiker modiga nog att avskaffa sambeskattningen för kvinnors möjlighet att forma sina egna liv. Det är dags för en sådan reform igen: Se över bidragssystemen – så att alla kvinnor, oavsett ursprung, har möjligheten att stå på egna ben och komma i egen försörjning.

Forrige artikel "Den feministiska regeringen har gått vilse" Næste artikel "Alldeles för länge har kvinnohälsovården fått stå tillbaka"