Därför behöver nyanlända hörselscreening

Att etablera sig i ett nytt land är en stor utmaning. Att samtidigt bära på en oupptäckt hörselnedsättning gör det än mer utmanande. Därför behöver vi börja prata om vikten av att erbjuda hörselscreening till nyanlända vuxna.

Många saknar diagnos

Vi ser varje dag konsekvensen av avsaknaden av ett sånt erbjudande. En nyligen publicerad artikel från ett forskningsprojekt i Göteborg, där hörseln mättes på SFI-studenter är ett sånt exempel. I studien jämförs den här gruppen med befolkningen i övrigt och det visade sig att det är dubbelt så vanligt med hörselnedsättning än befolkningen i allmänhet, trots att gruppen är yngre. Den högre prevalensen förklaras troligen med mindre tillgång till allmän hälso- och sjukvård under uppväxten, samt exponering av buller i arbetsmiljön eller från explosioner.

Vi vet att många som kommer till Sverige med en hörselnedsättning inte har en diagnos innan, än mindre haft tillgång till hörselvård. Individer i den här gruppen söker inte heller vård i Sverige i samma utsträckning som befolkningen i övrigt, vilket kan ha flera förklaringar. Det kan bero på att man inte vet att man har en hörselnedsättning eller att det finns vård att få och att hörselvård ingår i den allmänna sjukvården.

Dålig hörsel leder till isolering

Konsekvenserna är uppenbara för individen. Förutom de följdverkningar som obehandlad hörselnedsättning har för alla, såsom svårigheter att höra ljud och att uppfatta tal, ökad risk för annan ohälsa och mer isolering så tillkommer ett annat problem, utmaningen att lära sig ett nytt språk och ett nytt samhälle utan fullgod hörsel. Det är svårare att lära sig ett nytt språk om man inte hör språkljuden. Taluppfattningen blir sämre av en hörselnedsättning, särskilt i konversationer på annat språk än modersmålet.

Det är svårare att lära sig ett nytt språk om man inte hör språkljuden

Även om bara ett fåtal hörselnedsättningar går att bota är hörselrehabilitering ett kostnadseffektivt sätt att hjälpa människor till en förbättrad livskvalitet. Dessutom ökar möjligheterna för den nyanlände att kunna utbilda sig och få ett jobb.

Screeningen tar kort tid och kräver inga särskilda lokaler. I ett läge där många hörselnedsättningar annars blir oupptäckta innebär den låga kostnaden att det blir en kostnadseffektiv insats som både samhället och individen har nytta av.

Integrationen försvåras

Utifrån integrationsperspektivet är det ett allvarligt förbiseende att hörselscreening inte ingår i Socialstyrelsens rekommenderade hälsoundersökning för nyanlända vuxna. I väntan på det kan Region Stockholm starta screeningprogram och erbjuda nyanlända att testa sin hörsel samtidigt som de får information om hörselvården, som en del av den allmänna hälso- och sjukvården i Sverige.

Ett program med frivillig hörselscreening till nyanlända stärker integrationen och ger stora vinster både för individen och samhället. Det är en kostnadseffektiv metod för att ge bättre förutsättningar för språkinlärning, utbildning och arbete. Det är en liten insats med stor effekt.