Därför behöver Allmänna arvsfonden reformeras

Reformerad styrning av fonden 

Varje krona ska nå rätt mottagare och användas korrekt. Därför har regeringen redan stärkt möjligheterna till kontroll kraftigt, bland annat genom ett lagstadgat demokrativillkor sedan den 1 januari 2025 för att en organisation ska kunna få stöd ur fonden. Det innebär att organisationer som bryter mot demokrativillkoren ska uteslutas från bidragsgivningen samt att ett bredare arbete bedrivs för att stärka uppföljningen och motverka felaktiga utbetalningar. Men mer behöver göras för att säkerställa långsiktig hållbarhet och fortsatt träffsäkerhet.

En central fråga är hur besluten om stöd ska organiseras

Regeringen tillsätter nu en utredning för att reformera fonden. En central fråga är hur besluten om stöd ska organiseras. I dag är det Arvsfondsdelegationen som fattar besluten. Det är rimligt att pröva om denna ordning är den mest ändamålsenliga i en tid då fondens omfattning vuxit kraftigt. Syftet är att säkerställa en struktur kring fonden med goda förutsättningar för kontroll, styrning och uppföljning.

Vi vill också formulera ett tydligare och mer långsiktigt syfte för fonden. I ett välfärdssamhälle med ett omfattande offentligt ansvar behöver det vara klart hur arvsfonden kompletterar – inte ersätter – stat, region och kommun. Fonden ska fortsatt bara stödja verksamhet av ideell karaktär. Men den ska samtidigt kunna möta nya behov i samhället.

Översyn av målgrupp och ändamål 

Det finns skäl att se över om dagens målgruppsindelning är den mest träffsäkra. Nuvarande ändamål, som slår fast vad medel ur fonden får användas för, innebär att fonden ska främja verksamheter av ideell karaktär till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Det kan till exempel finnas skäl att överväga om fondens ändamål även fortsatt bör bygga på en målgruppsindelning eller om det bör formuleras på annat sätt, inbegripet om ändamålet bör utvidgas till att omfatta verksamheter som i dag inte omfattas. Regeringen vill exempelvis analysera hur fonden i större utsträckning kan stödja ideellt brottsofferarbete och civilsamhällets roll i totalförsvaret.

Genom att stärka strukturen, skärpa kontrollen och modernisera fondens syfte kan Allmänna arvsfonden fortsätta vara ett kraftfullt verktyg för att utveckla samhället

I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är föreningslivet en viktig del av samhällets motståndskraft och sammanhållning. Det finns även skäl att analysera förutsättningarna till om fonden ska kunna bidra till att tillgängliggöra och främja Sveriges kulturkanon.

En fråga om förtroende 

Även regelverket behöver utvecklas för att bättre ta tillvara civilsamhällets potential. I dag kan projekt som huvudregel få stöd i högst tre år, vilket kan begränsa möjligheten att bygga varaktiga lösningar.

Samtidigt ska fonden inte bli ett permanent organisationsbidrag. Balansen mellan långsiktighet och ansvarstagande är avgörande. Lokalstödet, som möjliggjort idrottsanläggningar och samlingslokaler runt om i landet, ska också analyseras för att bli mer tillgängligt, träffsäkert och effektivt, utan att kontrollen försvagas.

Det kan till exempel handla om att hur samordning och samverkan mellan organisationer som ansöker om eller har beviljats lokalstöd och andra relevanta aktörer på området, såsom kommuner, kan underlättas utan att det påverkar förutsättningarna för kontroll och granskning av stödgivningen ur fonden.

Reformen handlar ytterst om förtroende. Civilsamhället är en samhällsbärare. Där möts människor, organiserar sig och hittar lösningar tillsammans. Genom att stärka strukturen, skärpa kontrollen och modernisera fondens syfte kan Allmänna arvsfonden fortsätta vara ett kraftfullt verktyg för att utveckla samhället.