Damberg hotar med lag mot långa betalningstider

I dag kan företag avtala om längre betalningstider än de 30 dagar som gäller för myndigheter. Den kartläggning som näringsdepartement har gjort visar att den genomsnittliga avtalade betalningstiden i Sverige är 30 dagar, men den varierar mellan olika branscher och avtalstiden har ökat med tre dagar under de senaste tio åren. Det är till nackdel i konkurrensen med andra EU-länder och framförallt drabbas de små företagen, enligt rapporten.

Enligt näringsdepartementet är förklaringen till långa avtalade betalningstider att företag i dominerande ställning kräver längre kredittider vilket missgynnar små aktörer och underleverantörer som måste ligga ute med pengar.

Små får agera bank

Näringsminister Mikael Damberg (S) ser de långa betalningstiderna som ett hot mot likviditeten i de små företagen. Han ska föra samtal med olika aktörer i näringslivet för att få fram en kod som leder till kortare betaltider. Hjälper inte det är han öppen för att lagstifta.

– Jag hoppas att man kan göra det på frivillig grund och att Sverige vänder på utvecklingen och drar ner på de långa betaltiderna så att små företag slipper agera bank för stora företag. Men om man inte gör det så har jag varit tydlig med att då är jag beredd att överväga en skarp lagstiftning så som har diskuterats tidigare i riksdagen, säger han till Altinget.

Under sin tid opposition tryckte Socialdemokraterna på genom två tillkännagivanden i riksdagen för att få en tvingande regel om att alla fakturor mellan företag ska vara betalda inom 30 dagar och att det inte ska gå att avtala om längre betalningstider än 30 dagar inom näringslivet.

Alliansregeringen fram en promemoria i frågan, men det ledde inte fram till något lagförslag. Ett skäl till detta var att remissinstanserna inom näringslivet var splittrade och att en del ansåg att avtalsfriheten var viktig.

Läs också: Sena betalningar ger problem för företag