Bred enighet om pengar till försvaret

De senaste månaderna har regeringen förhandlat med Alliansen om innehållet i den proposition som pekar ut inriktningen för försvaret åren 2016–2020.  I måndags hoppade Folkpartiet av förhandlingen. Partiet menade att det var meningslöst att fortsätta då nivåerna var för låga för att öka försvarets  förmåga. På fredagen presenterade de kvarvarande fem partierna en uppgörelse som innebär att anslagen höjs med 10,2 miljarder kronor över fem år.

Hultqvist: Det räcker långt

Uppgörelsen ligger dock långt från de nivåer som Försvarsmakten talat om där det handlar om runt 20 miljarder kronor över femårsperioden. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) menar att Försvarsmaktens planering utgick från förslagen från den parlamentariska försvarsberedningen. Det som partierna nu är överens om innehåller inte alla dessa delar. Men tillräckligt mycket, enligt Hultqvist. Frågan är då om anslagen räcker för att få det försvar som Försvarsmakten anser behövs.

–Detta räcker till väldigt mycket. Det är pluseffekter alltihop, säger försvarsminister Peter Hultqvist till Altinget.

Han räknar upp några av de delar som kommer att kunna förstärkas: Ny pansarvärnsförmåga, stridsgrupp på Gotland, ökad övningsverksamhet och krigsförbandsövningar och bättre kapacitet för u-båtsjakt . Han betonar också att de mest grundläggande delarna – bättre personlig utrustning för soldaterna samt kvalificerad ammunition – förstärks.

– Jag anser att detta kommer att bidra till ökad militär förmåga, säger Hultqvist.

En annan del som Hultqvist betonar är att partierna är överens om att utreda hur försvaret ska förses med materiel efter 2020 och att Sveriges ska skaffa sig en strategi för materielförsörjningen.  En sådan strategi borde ha tagit fram för länge sedan, enligt Hultqvist.

Borgerliga nöjda

Även de borgerliga partierna i uppgörelsen är nöjda. Mikael Oscarsson (KD) kallar det ett trendbrott.

– Regeringen föreslog 6,2 miljarder, vilket var 4,2 miljarder i reella pengar. Nu blir det i princip dubbelt så mycket, 4 miljarder till. Det gör att vi får en förstärkning även om det kommer att behövas mer, säger Oscarsson.

Även Centerns Daniel Bäckström menar att uppgörelsen är en klar förstärkning jämfört med regeringens utgångsbud.

– Det stärker försvarsförmågan i hela landet, säger han.

Folkpartiet som lämnade förhandlingarna är dock av en helt annan uppfattning. Uppgörelsen är en besvikelse, enligt FP-ledaren Jan Björklund.

Folkpartiet utanför

– De påslag som nu sker är inte tillräckligt stora för att för att det ska innebära  en förstärkning av försvarsförmågan. Det räcker möjligen till ett oförändrat läge, säger Jan Björklund.

I och med att Folkpartiet inte är med i uppgörelsen hamnar de också utanför den grupp som ska följa upp det kommande försvarsbeslutet. Gruppen kommer även att vara en bra plattform för mer informella samtal om försvaret över partigränserna, enligt försvarsminister Hultqvist.

Olika bud om Natoutredning

Ett krav från de borgerliga partierna har varit att tillsätta en utredning om för- och nackdelarna med ett Nato-medlemskap. I höstat konstaterade en utredning tillsatt av Alliansen att det behövdes en fördjupad studie kring ett medlemskap.  Men detta är en känslig fråga och både S och MP har motsatt sig en sådan utredning. Det partierna nu har enats om är att ge en expert i uppdrag att analysera olika säkerhetspolitiska samarbeten och deras för- och nackdelar. Dock ska inte den militära alliansfriheten utvärderas.

Att analysen begränsas på detta sätt är märkligt, anser Jan Björklund. Hans Wallmark (M) ser det ändå som ett steg framåt.

– För mig finns centrala nyckelord med: medlemskap, Nato, utredare och transatlantisk länk, säger Wallmark till Altinget.

De borgerliga har efterlyst en uppföljning av den tidigare utredningen, men det har regeringen nekat.

– Fram till i dag har det inte varit aktuellt. Nu står det tydligt att vi tillsätter en expert och i det finns formuleringar som medlemskap och Nato och dess för- och nackdelar, säger Wallmark.

Debatt väntas

En annan fördel är att partierna ska samråda om vem som ska bli utredare. Och analysen kan bidra till att få fart på en säkerhetspolitisk debatt i landet och om vägvalen för Sverige, enligt Wallmark.

Jacop Dalunde (MP) är inte rädd för en samhällsdebatt där argument för och emot Nato kommer fram.

– Det viktiga är att framhålla att varken uppgörelsen eller utredningen syftar till att ändra Sveriges säkerhetspolitiska linje eller äventyra den militära alliansfriheten, säger han.

Om analysens slutsats blir att Sverige borde gå med i Nato är det inget som Miljöpartiet kommer att beakta, enligt Dalunde.

Alliansfrihet ligger fast

Peter Hultqvist har tidigare varit en hårdnackad motståndare till att utreda ett Natomedlemskap. Hur svårt var det för dig att gå med på en utredning?

– Jag är nöjd med formuleringen som säger att den militära alliansfriheten inte ska utvärderas. Vi ska ha en bredd och titta på alla samarbeten och relationer som vi har – även med Nato. Den formuleringen kan jag stå för. Men det är ingen ensidig Nato-uttredning, definitivt inte, säger Hultqvist.

Om analysen ändå mynnar ut i att ett svenskt medlemskap vore bra för Sverige hur ska ni förhålla er till det?

– Jag kan inte kommentera hypotetiska lägen. Det jag konstaterar är att den säkerhetspolitiska linjen ligger fast, säger Hultqvist.