Bostadsbristen fördjupas när andrahandsmarknaden dras tillbaka

2025 visade ett krympande utbud och rekordkonkurrens om bostäder på andrahandsmarknaden i Sverige. Utan reformer riskerar den att permanent försvagas.

Den svenska andrahandsmarknaden är på väg att stelna. Inte för att efterfrågan saknas, utan för att utbudet successivt dras tillbaka. Hyresrapporten 2025 visar en utveckling som borde oroa både politiker och beslutsfattare: färre bostäder och en växande konkurrens mellan hyresgäster.

Men 2026 finns förändring i sikte, om riksdagen vill.

Marknaden faller på bred front

Under året har utbudet av bostäder att hyra i andra hand ytterligare fallit brett över landet. I storstadsregionerna syns tydliga nedgångar i antal annonser, med särskilt stora tapp i Stockholm, Göteborg och Malmö på 20 procent vardera.

Även i mindre kommuner har tillgången minskat kraftigt. I kommuner som Motala, Falun och Sundsvall har utbudet minskat med över en tredjedel jämfört med året innan.

Detta är inte en tillfällig svacka. Det är ett mönster till följd av en ovilja eller omöjlighet att hyra ut sin bostad, kombinerat med räntesänkningar som för bostadsrättsägare gjort det lättare att finansiera höga bolån, vilket förstås är positivt för den som äger sitt boende. Samtidigt är en stor grupp människor marginaliserade i ett av världens rikaste länder: de som varken har ett förstahandskontrakt eller kan köpa en bostad.

Handlar inte om pris utan om tillgång

I ett läge där utbudet minskar ser vi ett växande behov av att kunna hyra i andra hand. Bara under 2025 skickades nästan 1 700 000 ansökningar till hem via vår plattform, en ökning med i snitt två ansökningar per hem för landet i stort jämfört med föregående år. 

2024 gick det 18 bostadssökanden per bostad för landet i snitt, under 2025 var det 20. För storstäderna är den siffran betydligt högre, med högst tryck de första dygnen. För unga, studenter, nyanlända och människor som behöver flytta för arbete har andrahandsmarknaden blivit allt svårare att ta sig in på.

Samtidigt ser vi ett skifte där ett lägre utbud inte påverkar hyresnivåerna. Den nationella medianhyran ligger runt 9 000 kronor i månaden. I Stockholms kommun ligger medianhyran fortsatt kring 300 kronor per kvadratmeter, medan Göteborg och Malmö rör sig runt 220–240 kronor. Det bryter mot tidigare mönster och visar att problemet inte primärt längre är prisnivån, utan tillgången.

Bakom detta finns bostadsägare som tvekar. Osäkerhet kring regelverk, begränsad förutsägbarhet och en hyresmodell som ofta upplevs som stel gör att många väljer att inte hyra ut, trots att 83 procent av de hyresvärdar som tillfrågades av oss under 2025 svarade att de skulle vilja hyra ut längre om det vore möjligt.

Det är här politiken måste kliva fram.

Ett avgörande reformfönster

Utredningen En mer flexibel hyresmarknad ligger på regeringens bord, och under 2026 väntas riksdagen ta ställning till förslag som kan förändra förutsättningarna för uthyrning i grunden. Bland annat möjligheten att hyra ut en bostadsrätt under längre tid.

Det handlar om att se andrahandsmarknaden som en del av bostadssystemet, inte som ett undantag som ska hållas så litet som möjligt

Det här är ett avgörande reformfönster. Missas det riskerar vi att permanenta dagens låsningar, där rörligheten minskar och bostadsbristen cementeras. Detta avgör i förlängningen vem som ska kunna bosätta sig i en stad, där murar byggs högre mellan de som redan är etablerade på bostadsmarknaden och de som tvingas stå utanför. Att ha ett tak över huvudet med rimliga villkor är helt grundläggande för att kunna bygga ett liv.

En mer flexibel hyresmarknad handlar inte om att släppa hyrorna fria. Det handlar om att skapa tydligare spelregler, rimligare balans mellan risk och ansvar, och bättre incitament för fler att våga hyra ut. Det handlar om att se andrahandsmarknaden som en del av bostadssystemet, inte som ett undantag som ska hållas så litet som möjligt och som till följd av det inte sällan präglas av svartuthyrning och otrygghet.

Möjliggör social rörlighet

Sverige har redan ett extremt begränsat förstahandsutbud i många kommuner. När andrahandsmarknaden samtidigt krymper försvinner den ventil som gör det möjligt för människor att flytta, byta jobb, studera och etablera sig. Det får konsekvenser långt bortom bostadssektorn, för arbetsmarknaden, tillväxten och tilliten i samhället.

2026 kan bli året då vi vänder utvecklingen. Men då krävs politiskt mod att genomföra reformer som speglar hur människor faktiskt bor och flyttar i dag. Alternativet är en hyresmarknad som fortsätter att krympa. Tyst, fragmenterad och till skada för de som redan har minst marginaler.

Valet är politiskt. Tiden är nu.