Barn och ungas hälsa får inte vara ett lotteri

Under lång tid har stödet till barn och unga i Sverige präglats av goda ambitioner men utan att vara sammanhållet eller ha en ordentlig struktur. Barnhälsovården, elevhälsan och ungdomsmottagningarna har alla viktiga uppdrag, men arbetar ofta i separata spår, har olika sätt att följa upp barnet och skiftande uppdrag och resurser – inte bara i relation till varandra, utan även inom elevhälsan och ungdomsmottagningarna finns mycket stor variation.

Stöd blir en fråga om tur

För många ungdomar handlar tillgången till stöd i praktiken om tur. En del har en välfungerande elevhälsa i skolan, en närvarande ungdomsmottagning och bra kontakt med vården. Andra möter långa väntetider, otydliga gränser mellan ansvariga verksamheter och ett system där ingen riktigt håller ihop helheten.

Ungdomsmottagningarna är ett tydligt exempel. På ungdomsmottagningen går det att prata om allt från sexualitet och relationer till psykisk ohälsa och kroppsliga förändringar. Och ungdomsmottagningar skulle kunna spela en större roll när det gäller psykisk ohälsa som inte kräver insatser av den specialiserade psykiatrin (BUP).

Ojämn tillgång och resurser

Men tillgången till och innehållet som erbjuds i dessa mottagningar – liksom vilken åldersgrupp man vänder sig till – varierar stort. Vissa har bred kompetens av olika professioner och stabil finansiering, andra kämpar för att ens hålla öppet. Det är inte hållbart.

För att ungdomsmottagningarna ska kunna vara en tillgänglig verksamhet för alla unga behöver uppdraget bli tydligare och mer likvärdigt över landet. I dag riskerar många att hamna mellan stolarna när mottagningarnas ansvar skiljer sig åt. Ett stärkt och samordnat uppdrag är avgörande för att möta ungas behov av stöd, vägledning och tidiga insatser.

Målet är att varje tonåring och ung vuxen, oavsett bostadsort, ska ha tillgång till stöd, vård och vägledning av god kvalitet

Uppdrag att stärka mottagningarna 

Därför fattar regeringen nu beslut om att ge Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillsammans utveckla ungdomsmottagningarnas arbete. I ett första steg ska myndigheterna kartlägga hur mottagningarna fungerar, analysera skillnaderna över landet och lämna förslag om hur verksamheten kan bli mer jämlik och kunskapsbaserad.

Myndigheterna ska även se över behovet av kunskapsstöd eller nationella riktlinjer och lämna förslag på fortsatta utvecklingsinsatser inom området, till exempel om det finns områden som ungdomsmottagningarna skulle kunna arbeta med men idag inte kan göra det på grund av ett alldeles för snävt uppdrag.

Målet är att varje tonåring och ung vuxen, oavsett bostadsort, ska ha tillgång till stöd, vård och vägledning av god kvalitet.

Detta är bara ett av flera steg.

Stärkt elevhälsa och tidiga insatser

Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga. Syftet är att skapa en gemensam struktur för hur barns hälsa följs upp över hela landet – från nyfödd till 20-åring – så att vi kan se hur barn mår, upptäcka problem tidigt och sätta in insatser där de verkligen behövs.

Vi ser samtidigt över elevhälsans uppdrag för att stärka dess förebyggande arbete och vårduppdrag – och en elevhälsogaranti för att det ska vara tydligt vilka insatser som varje elev ska kunna få av elevhälsan.

Regeringen har redan i årets budget aviserat en treårig satsning på personalförstärkningar inom elevhälsan, så att fler barn får tidig hjälp och att de som arbetar i elevhälsan får bättre förutsättningar att göra sitt jobb.

Vi står inför stora utmaningar. Många unga mår sämre, rör sig mindre och känner sig mer ensamma än tidigare generationer. Men vi har också stora möjligheter. För att kunna sätta in rätt insatser för barn och unga behövs samarbete och tydlighet kring vem som gör vad. Barn och unga behöver skolor, vårdcentraler, ungdomsmottagningar och kommuner som drar åt samma håll.

Det är precis den förändring regeringen nu tar sikte på. För barns och ungas hälsa får aldrig vara ett lotteri.