Använd inte demografin som ursäkt för att inskränka valfriheten

När elevkullarna minskar tvingas kommuner och fristående huvudmän anpassa sina verksamheter. Skolavvecklingar och sammanslagningar blir oundvikliga om resurserna ska användas till undervisning i stället för att betala för tomma klassrum. Att införa ett obligatoriskt och gemensamt skolval i alla kommuner skulle underlätta planeringen och bana väg för bättre samverkan.

Fler tomma stolar i kommunala klassrum

Den senaste tiden har den förändrade demografin lett till debatt om vilka skolor som ska prioriteras när eleverna blir färre. Det är förståeligt, beslut att stänga en skola möts sällan av jubel.

Ett tydligt exempel är Lidköping där Raoul Wallenberg ska utöka sin befintliga grundskola med ett mellanstadium. Skolan startade år 2022 och har snabbt vuxit till att vara en fullt utbyggd högstadieskola med tre till fyra klasser i varje årskurs och totalt närmare 300 elever. Nu vill man att fler elever ska få en sammanhållen skolgång genom att även erbjuda årskurs fyra till sex.

Politiker som oroar sig över friskolor som är så populära att de vill utöka sin verksamhet borde i stället nyfiket studera hur dessa skolor arbetar

Skolinspektionen har godkänt utökningen men kommunen är missnöjd då man räknar med att elever som i dag går i kommunala grundskolor kommer byta till Raoul Wallenberg, vilket leder till fler tomma stolar i kommunala klassrummen. Lidköpingsfallet är inte unikt, i många kommuner stretar politiker emot friskolors vilja att möta en ökad efterfrågan från föräldrar och elever.

Ge inte kommuner vetorätt

Man ska naturligtvis inte nonchalera politikernas oro, det är en utmaning att planera och dimensionera skolverksamhet på ett effektivt sätt när elevprognoserna är osäkra. Även friskolor behöver anpassa kostymen om söktrycket minskar.

Lösningen är inte att ge kommuner vetorätt mot nya friskolor, som en del föreslår. Redan i dag avslår Skolinspektionen i princip alla ansökningar från friskolor som vill starta eller utöka – endast tre nyetableringar godkändes. Kommunal vetorätt skulle öppna upp för godtyckliga beslut om att stänga ute friskolor i framtiden, även om efterfrågan bland föräldrar och elever är stark.

Det finns ingen mirakellösning som innebär att skolor i alla lägen kan kostnadsoptimera sin verksamhet. Demografiska förändringar och föräldrars val kommer alltid att ställa krav på ett flexibelt och anpassningsbart skolsystem.

Ett gemensamt skolval skulle ge ökad transparens och ge föräldrar en bättre överblick över kommunens samlade utbud av skolor. Det skulle också ge politiker full insyn i hur många föräldrar som väljer olika skolor. Exakt hur ett sådant system ska utformas, och vilka urvalsgrunder som ska gälla om en skola blir full, behöver noga övervägas.

Offra inte valfriheten

Det är inte rimligt att föräldrars och elevers valfrihet offras för att kommunala tjänstemän ska slippa anpassa skolverksamheten när demografin förändras. Friskolor är en tillgång även när elevkullarna minskar. Politiker som oroar sig över friskolor som är så populära att de vill utöka sin verksamhet borde i stället nyfiket studera hur dessa skolor arbetar.

Debatten om skolvalet har pågått i snart ett decennium men ännu finns ingen politisk ansats att skrida till verket. Den regering som tillträder i höst bör därför säkerställa att Sverige får ett skolval som är rättvist och transparent, och ger skolhuvudmän så bra förutsättningar som möjligt att planera sin verksamhet.