Allvarliga fel i unikt rättsfall

RÄTTSVÄSEN. En rad mycket allvarliga misstag skedde under rättsprocessen mot Sture Bergwall. Flera bristfälliga ageranden bidrog till att Bergwall blev misstänkt, åtalad och dömd, enligt den kommissionen som har granskat fallet.

På fredagen kom slutsatserna av en granskning i exceptionellt rättsfall: Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, som först dömdes för åtta mord och sedan friades från samtliga. Såväl rättsväsendets och vårdens agerande har granskats.

– När någon döms för åtta mord och sedan frikänns då är det uppseendeväckande. Detta fall har vållat skada på många vis, lidande för anhöriga och har satt stopp för spaningen på minst fem mördare, enligt kommissionens ordförande Daniel Tarschys.

Huvudsyftet med granskningen var att granska om det behövs förändringar för att hindra en upprepning. Går det att garantera att detta inte händer igen?

– Garantier är alltid svåra att utfärda. Men våra förslag går ut på att hindra att samma sak sker igen. En del förändringar har redan skett, men det behövs fler förändringar, säger Tarschys till Altinget.

Fler förändringar krävs

Han pekar bland annat på att åklagarnas och polisens objektivitetsplikt - alltså att även det som talar till en misstänkt fördel ska beaktas - ska betonas hårdare. Helst ska den regleras i lag. Polisen behöver också tydligare regler för rekonstruktioner och vallningar på brottsplatser och en kvalitetssäkring av expertutlåtande som används i domstol ska utredas.

En annan del gäller vården och där behöver rättspsykiatrin mer stöd för sin kunskaps- och metodutveckling. Dessutom måste landstingen lägga mer politisk kraft på rättspsykiatrin.

– Det är inte den högst prioriterade verksamheten i landstingen. Vi tror att den skulle behöva ägnas lite större uppmärksamhet och att man bekymrar sig lite mer över dess utveckling, säger Daniel Tarschys.

Under perioden 1994–2001 dömdes Sture Bergwall för åtta mord. Bevisningen byggde på Bergwalls egna uppgifter när han var intagen för rättspsykiatrisk vård för andra brott. Men år 2008 tog han tillbaka alla erkännanden, ansökte om resning som beviljades och åklagarna lade därefter ned åtalen och Bergwall friades i samtliga fall.

Kommissionen har inte haft i uppgift att överpröva domsluten. Men det finns ingen anledning att tvivla på de friande domarna i resningsmålen.

– Vi ifrågasätter inte att åtalen till sist lades ner och att det sedan blev friande domar, säger Tarschys.

Flera misstag

Efter den sista friande domen 2013 tillsatte den dåvarande justitieministern Beatrice Ask en kommission för att granska fallet och utröna varför det kunde gå så snett.

Kommissionen konstaterar att en rad misstag begicks och att de brister som uppdagats är en följd av enskilda  aktörers förhållningssätt och bedömningar. Det handlar om att polis och åklagare varit okritiska till de uppgifter som den tungt medicinerade Bergwall lämnade i förhören, att han fick hjälp på traven i sina berättelser och att polis och åklagare godtog förklaring från psykologer och psykiatriker om att Bergwalls felaktiga uppgifter i förhören byggde på att han försökte återuppväcka förträngda minnen.

En viktig del är dock Bergwalls eget erkännande. När han började erkänna var han inte misstänkt och förekom inte i någon utredning. Utan dessa uppgifter skulle utredningarna aldrig startat.

Att en psykiskt sjuk person erkänner mord utgör dock inte en tillräcklig förutsättning för fällande domar. Vid vår granskning har vi iakttagit ett flertal bristfälliga ageranden som i olika grad bidrog till att Sture Bergwall blev misstänkt, åtalad och dömd, skriver kommissionen.

 Brist på kritiskt tänkande

En brist var att i stort sett samma personer var involverad i samtliga utredningar under årens lopp: samma förhörsledare, åklagare, psykoterapeut, psykolog och rättsläkare. Detta kan ha bidragit till en slags gruppmentalitet och att det kritiska tänkandet inte kom fram i tillräcklig utsträckning.

– De ledde till en samsyn och ett grupptänkande där man inte tog till sig tecken som pekade i en annan riktning, säger Tarschys.

Ytterligare en förklaring är domstolarna inte fullt ut fick klarhet i hur osammanhängande och motsägelsefull som Bergwalls berättelse kring morden hade varit. Domstolarna fick inte tillräckligt fullödigt material för att fatta ett bra beslut. Men tingsrätterna tycks inte heller ha ställt tillräckligt höga krav på vilken bevisning som krävs för att kunna döma någon för mord, skriver kommissionen.

Åklagaren, Christer van der Kwast, lade inte heller tillräcklig vikt vid svagheterna i bevisningen eller tänkbara alternativa förlopp. Och eftersom Bergwall ville bli fälld höll sig hans försvarsadvokater passiva.

– Åklagare är skyldiga att redovisa det som pekar åt ett annat håll, alternativa förklaringar, förlopp och gärningsmän och på den punkten gavs inte tillräckligt tyngd och eftertryck åt att det kunde finnas andra förklaringar, säger Tarschys.

Misslyckande för rättssystemet

– Vi använder inte ordet rättsskandal, men det är klar att det är ett misslyckande för rättssystemet. Det är ett misslyckande i steg ett. Sedan är det en framgång i steg två med de friande domarna. Men vi blundar inte ett ögonblick för att det har begåtts ett antal mycket allvarliga misstag, säger Tarschys.

Regeringen skickar nu ut den 700 sidor långa utredningen på remiss och ska sedan ta ställning till de förslag som finns i rapporten. En uppgift som inrikesminister Anders Ygeman pekar på är att säkerställa åklagarnas objektivitet.

– Det åligger ju åklagaren redan i dag, men det kan behöva förtydligas, säger Ygeman till Altinget.

Enligt inrikesministern är rapporten en bra grund för att liknande fall inte ska upprepas.

– Rättssystemet består av människor och människor kan göra fel och då ligger det på regering och riksdag att få fram mekanismer som så långt det går hindrar att fel uppstår. Det är en styrka att vi nu har 700 sidor som går igenom Bergwallfallet och kommer med kritiska synpunkter och förslag till förbättringar.

 

Forrige artikel Misslyckat lagförslag om verkschefers anställning Næste artikel Regeringen förbereder lag om fullmakt för framtiden