AI-strategin riskerar att bara bli ord på ett papper

Att skolan nu skrivs in i Sveriges AI-strategi är en viktig markering och en principiell seger för alla som drivit på för att skolan inte ska stå utanför den nationella AI-politiken. Kritiken mot förbudet till AI-kommissionen att lägga förslag om skolan har varit högljudd och kommit från många håll.

Strategin slår fast att skolan ska rusta elever för ett samhälle där AI ingår och att elever ska kunna granska AI-källor kritiskt och göra etiska överväganden. Det är bra. Men vid närmare granskning är det mer en seger på pappret.

Avsaknad av konkreta åtgärder

Vi har ett ”ska” i strategin, men en tom handlingsplan. Även om strategin är tydlig med att alla lärare behöver kompetensutveckling och stöd inom digitalisering och AI, följs det inte upp i handlingsplanen med riktade initiativ, mål eller finansiering för skolans genomförande. Det sätts heller inga mål kopplade till att eleverna ska rustas med digital kompetens och AI-kunnighet.

Strategin innehåller också en rejäl tankevurpa. Samtidigt som debatten om barn i mellanstadiet ska sättas i fängelse rasar, får de inte undervisas om risker och möjligheter med AI.

Samtidigt som debatten om barn i mellanstadiet ska sättas i fängelse rasar, får de inte undervisas om risker och möjligheter med AI

Det är först i högstadiet som de ska ”kunna granska det AI genererar och göra etiska överväganden vid användningen av AI.”

I mellanstadiet ska ”utgångspunkten vara analoga aktiviteter i analoga miljöer.” Detta när vi vet att barn i mellanstadiet använder AI lika mycket som riksgenomsnittet av befolkningen, 41 procent enligt Internetstiftelsen. Man riktigt ser förhandlingen runt bordet framför sig när man läser texten.

Sveriges akilleshäl: sjunkande digitala kompetens

Sverige ligger redan långt från EU:s mål för digital kompetens, både hos befolkningen i stort men också hos våra unga.

EU:s mål är att andelen 15-åringar med låg dator- och informationskunnighet ska ner under 15 procent. I Sverige är siffran, enligt ICILS, i dag 39 procent. Fyra av tio unga saknar alltså grundläggande digital kompetens. Även Digg konstaterar att våra ungas digitala kompetens försämras och kallar det  ”den kanske allvarligaste trenden”.

Det här är inte bara ett skolproblem, det är ett samhällsproblem och en direkt bromskloss för Sveriges innovationsförmåga, konkurrenskraft och för vår beredskap.

Ett nationellt AI-lyft 

På skolans område behöver följande åtgärder genomföras skyndsamt:

1. Genomför ett nationellt AI-lyft för skolan. Ge Skolverket i uppdrag att starta en kompetensutvecklingssatsning för lärare och ta fram gemensamma riktlinjer för AI i skolan. Riktlinjerna bör hantera ansvarsfull användning, integritet och dataskydd i AI-präglade miljöer. Givetvis ska AI-kunnighet ingå i examensmålen för alla lärarstudenter.
2. Digital kompetens och AI-kunskap måste ingå i läro- och kursplaner. Den nya läroplanen måste ändras innan den träder i kraft 2028. Digital kompetens och AI-kunnighet ska vara en central del av skolans uppdrag i både läroplaner och kursplaner, även för mellanstadiet. Givetvis åldersanpassat. Kunskap är inte farligt.
3. Sätt upp mål för svenska elevers digitala kompetens inklusive AI. Sverige bör som minst uppnå EU:s mål om digital kompetens och AI‑kunnighet  i ICILS 2028 och PISA 2029.

Inte mer än en skrivelse 

Om Sverige på allvar ska kunna nå AI-strategins mål att bli bland världens tio bästa AI-länder, så är ett AI-lyft för skolan en nödvändighet.

Strategin slår fast att lärare behöver kompetensutveckling och stöd inom digitalisering, inklusive AI, men saknar både uppföljande initiativ, tydliga mål och finansiering. Just nu är skrivningen just en skrivning.