Nato dammar av planerna från kalla kriget

MOBILISERING. Vid toppmötet i juli ska Nato:s stats- och regeringschefer godkänna en ny kommandostruktur, som ska göra Nato berett att mobilisera trupper i en omfattning som inte har skådats sedan kalla kriget.

Av: Andreas Krog

Cyberkrig, diskussionen om de enskilda ländernas bidrag till gemenskapen och USA-presidenten Donald Trumps uppförande blir helt säkert något av det som får mest uppmärksamhet när de 28 Natoländernas stats- och regeringschefer träffas på toppmötet i Bryssel den 11 och 12 juli.

Men överst på dagordningen står faktiskt ett ämne som kanske låter tråkigt: en ny kommandostruktur. Men det är ett ytterst centralt ämne som verkligen tydligt markerar den nya geopolitiska situationen i Europa efter Rysslands annektering av den ukrainska Krimhalvön 2004.

Dammar av mobiliseringsplaner

Annekteringen gav kalla kårar på i synnerhet de tre små baltiska Nato-medlemmarna Estland, Lettland och Litauen. De är alla tre tidigare Sovjetrepubliker med stora ryska minoriteter. Så om Ryssland skulle få för sig att annektera nytt land, skulle det mycket väl kunna bli delar av Lettland, exempelvis. Det skulle sannolikt aktivera Nato-alliansens artikel 5, den så kallade musketörseden. Den innebär att ett angrepp på ett Nato-land ska betraktas som ett angrepp på alla Nato-länder.

Därför har Nato-länderna beslutat sig för att damma av gamla mobiliseringsplaner från kalla krigets dagar, och förbättra alliansens förmåga till snabb truppframryckning.

– Man måste tänka om det där med framryckning på land på den europeiska kontinenten och även tänka nytt kring de amerikanska försörjningslinjerna över Atlanten”, fastslår Steen Kjærgaard, analytiker från Dansk Institut for Internationale Studier.

– Man har varit tvungen att titta på hur Nato är rustat vad gäller de gamla kallakrigsdisciplinerna, som att flytta stora styrkor dynamiskt och lätt över den europeiska kontinenten. Och då har man tvingats konstatera att man inte kan göra det, eftersom Nato under de 20 senaste åren har haft fokus på utplacering gentemot konflikter i fjärran områden. Samma sak gäller på andra sidan Atlanten, där man lade ner Natos Atlantkommando 2003. Nu måste man ha ett Atlantkommando som kan hålla passagerna mellan Grönland och Island, samt mellan Island och Storbritannien, under kontroll, så att ryska ubåtar inte kan komma in och störa amerikanska transporter, säger Steen Kjærgaard.

Efter flera års arbete på tjänstemannanivå ska stats- och regeringscheferna således godkänna inrättandet av två nya logistikkommandon på toppmötet i juli. Det ena får ansvar för mobilisering till lands tvärs över det europeiska fastlandet, medan det andra kommandot ska fokusera på att säkra amerikanska försörjningslinjer över Atlanten.

Nitiska gränsvakter

Det första av de två kommandona ska bland annat arbeta för att bryta ner en del av den gränsbyråkrati som fortfarande existerar mellan flera av Natos östeuropeiska medlemsländer. När flera tusen soldater och stridsfordon snabbt ska rycka fram till Baltikum duger det inte att framryckningen försinkas av nitiska gränsvakter längs vägen. Det var precis vad ett amerikanskt kavalleriregemente var med om när de skulle korsa gränsen mellan Bulgarien och Rumänien i juli 2017. I en och en halv timme fick de sitta och vänta i sina Stryker-vagnar medan gränsvakterna stämplade papper.

Fortsätt läs hela artikeln på Altinget Säkerhet här.

 

---

Texten är översatt från danska till svenska av Fredrik Papp.

Forrige artikel Så tycker kommunerna om lärarlönelyftet Så tycker kommunerna om lärarlönelyftet Næste artikel Läkemedelsverkets gd får överrock Läkemedelsverkets gd får överrock