Svällande kansli tar hand om allt färre beslut

FÖRVALTNING. De senaste 20 åren har antalet medarbetare på Regeringskansliet ökat trots att regeringsbesluten minskat. Förklaringen är att kansliet biträder regeringen i dess övriga verksamhet mer.

Foto: Foto: Altinget
Johan Manell

År 1997 arbetade cirka 4100 medarbetare i Regeringskansliet. Förra året var den siffran cirka 4600. Detta trots att regeringsbesluten under samma tid närmast halverats, från cirka 9000 till cirka 5000. Det är på grund av att Regeringskansliet även har andra uppgifter än att bara bereda regeringsärenden, menar Mikael Granholm, förvaltningschef på Regeringskansliet.

Övriga ärenden tar tid

I Regeringsformen står det att det ska finnas ett Regeringskansli ”för att bereda regeringsärenden och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt”. Där finner man också förklaringen till vad de nya personalresurserna har gått till.

– En förklaring är att delen ”att biträda i övrigt” har vuxit ordentligt, säger Mikael Granholm.

Anledningen till det är dels Sveriges åtaganden gentemot EU men också att det kommunikativa landskapet har förändrats. Samtidigt som mängden tillkännagivanden från riksdagen har ökat. Sammantaget är det en något förändrad roll Regeringskansliet har intagit jämfört med tidigare.

Regeringskansliet har gått från ett mer förvaltningstungt till ett mer policyorienterat kansli.

Mikael Granholm
Förvaltningschef Regeringskansliet

– Att Regeringskansliet har gått från ett mer förvaltningstungt till ett mer policyorienterat kansli är en trend vi kan se, säger Granholm.

Intressemotsättningar

Tidigare var det grundlagsfäst att Sverige skulle ha som minst åtta departement och som mest tio. Ändringar skulle godkännas av riksdagen. Sedan 1974 står det regeringen fritt att såväl skapa nya som slopa gamla departement. Regeringens möjlighet att göra organisatoriska förändringar i Regeringskansliet har alltså ökat.

I frågor som spänner över flera departement tillämpas gemensam beredning. Där kan det ibland finnas intressemotsättningar mellan departementen. Men det är i grunden något som förvaltningschefen inte kan se att organisatoriska förändringar kommer att ändra på.

– Jag tror varken att det är möjligt eller önskvärt att organisera bort intressemotsättningar. Jag tror inte att det finns en organisatorisk förändring som kan trolla bort de här motsättningarna.

Regeringskansliet är till sin natur en organisation som inte förändras särskilt mycket över tid. Vid ett regeringsskifte ska arbetet kunna fortgå. Mikael Granholm är nöjd med Regeringskansliets effektiviseringsarbete.

– I status quo ligger också förändring, säger han.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00