Miljonruschen till svensk skola

Aldrig har det gått så många elever i skolan och aldrig har könsfördelningen varit lika skev. Om några år väntas det vara 2,5 miljoner elever i för- grund-och gymnasieskolan. Det är en ökning från två miljoner, där elevantalet i runda slängar legat konstant under väldigt lång tid.

Dels blir det allt fler barn som är födda i Sverige, dels har antalet nyanlända ökat kraftigt.

Två tredjedelar pojkar 

Bland de nyanlända är dessutom en majoritet pojkar. Antalet i årskurs nio har ökat med cirka 9000 elever på bara två år. Två tredjedelar av denna ökning utgörs av pojkar. En stor del av dessa har kommit till Sverige sent i skolgången och kan sakna både egen skolgång och föräldrar med studievana.

^{Antal flickor och pojkar med olika bakgrund i åk 9. Källa: Skolverket}

– Det är en dramatisk skillnad mellan pojkar och flickor, säger Gustav Fridolin till Altinget och sätter fingret på skolans utmaning. Förra veckan kom Skolverket med statistik över hur många som är behöriga till gymnasiet i nian.

Andelen pojkar som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram var i år 79,2 procent medan det för flickorna var 86,4 procent. Kraven för de högskoleförberedande programmen är högre och andelarna som är behöriga dit är därför ännu lägre. Andelen behöriga har sjunkit med över tre procentenheter på två år.

Lovskola får upp siffran

Fridolin hoppas att siffrorna kan gå upp något. Delvis beror det på att de som ligger nära gränsen för att vara behörig kan ha passerat den om deltagit i sommarskola, då resultaten för detta inte kommit in i statistiken ännu.

– Då kan det förändra statistiken med upp till en procent. I och med att vi bygger ut lovskolan så kommer det att påverka statistiken för den som har lite kvar.

Men för de elevers som ligger långt från behörighet räcker det inte med lovskola, säger Fridolin.

– I den gruppen är det många som saknar behörighet i många ämnen.

Pojkar behöver mer tid 

Fridolin menar att många av de pojkarna behöver mycket mer tid med skolans personal.

– Det som verkligen påverkar killarna är vilken framtidsbild man har. Killarna i Sverige som har svaga skolresultat saknar en positiv framtidsbild. De tycker inte skolan spelar någon roll för att man tror att man inte får jobb. Man har liksom gett upp om sin framtid, säger Gustav Fridolin.

LÄS HELA ARTIKELN PÅ ALTINGET UTBILDNING. TECKNA GRATIS PROVABONNEMANG HÄR.