Kritik mot ny funktionshinderspolitik

Regeringen har lämnat över propositionen Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken till riksdagen. Det är en proposition som inte alls har infriat förväntningarna från handikappförbundens samorganisation Funktionsrätt Sverige (tidigare Handikappförbunden). Det säger Mikael Klein, intressepolitisk chef.

– Den innehåller en enda mindre budgetsatsning och inga lagförslag. Det saknas politisk hårdvaluta, säger han till Altinget.

Det saknas också siffersatta politiska målsättningar i propositionen.

– På andra politiska områden sätter man upp kvantifierade mål. Här finns det inga sådana kvantifierade politiska mål, exempelvis mål för ökad sysselsättningsgrad, säger han.

Det är glädjande att regeringen vill öka takten för att nå jämlikhet och full delaktighet med utgångspunkt i FNs konvention. Men för att det ska bli verklighet behövs konkreta reformförslag.

Lars Ohly, ny ordförande för Funktionsrätt Sverige, i en debattartikel i Dagens samhälle

Det finns ett större antal förslag i propositionen om frågor som behöver ses över, enligt regeringen. En sådan fråga är hur begreppet nedsatt arbetsförmåga påverkar de personer som berörs och på vilket sätt. En annan är övergången från gymnasiesärskolan till arbetslivet. Ytterligare en annan gäller att kvaliteten på färdtjänsten behöver utredas.

Förslagen finns redan 

Här har regeringen i regel hamnat rätt, enligt Mikael Klein.

– Man identifierar problemen på ett bra sätt. Man ser var problemen finns i olika samhällssektorers, säger han och fortsätter:

– Men det finns redan liggande utredningar och förslag på vad man borde göra på många av de här områden.

Mikael Klein säger att uppföljningen av politikområdet på många sätt har blivit bättre, därför är frustrationen desto större att den skarpa politiken uteblir.

Artikeln är förkortad. Läs hela artikeln på Altinget Vård & Hälsa. (Teckna gratis, ej bindande, provabonnemang här)