Hur mår befolkningen egentligen?

Hur vi tycker att vi mår är ett av de nya måtten på välstånd som regeringen har infört i den ekonomiska vårpropositionen. Sociala, miljömässiga och ekonomiska indikatorer som ska komplettera BNP-måttet, ett mått som regeringen anser utgör en alldeles för smal uppskattning av välståndsläget i nationen.

Och vi tycker att vi mår rätt bra. Åtta av tio svenskar bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra, skriver regeringen i propositionen. Att mäta hälsa är komplext, men en indikator med självskattad hälsa har två fördelar: Den ger en övergripande bild av personens upplevda psykiska och fysiska hälsa. Den har dessutom relativt väl visat sig förutsäga individernas framtida hälsoutveckling, det vill säga att den som mår bra i dag kommer må rätt bra i morgon också.

Rapport om folkhälsoläget

Två dagar efter vårbudgeten, på torsdagen, presenterade Folkhälsomyndigheten sin årliga rapport om folkhälsoläget i Sverige. Den bekräftar att vi mycket riktigt mår ganska bra. Folkhälsan är god sett ur ett globalt perspektiv och den blir på flera sätt dessutom bättre. När Folkhälsomyndigheten har bett befolkningen att bedöma sin egen hälsa, så hamnar resultatet visserligen inte riktigt lika högt som den SCB-undersökning regeringen refererar till, men i alla fall drygt sju av tio tycker att deras hälsa är bra eller mycket bra.

Den goda hälsan orättvist fördelad

Men. De sociala skillnaderna i människors hälsa vägrar att minska, utan har vuxit under det senaste decenniet. Ju lägre socioekonomisk position, desto sämre hälsa, konstaterar Folkhälsomyndigheten. Ohälsan hos lågutbildade är i stort sett genomgående sämre jämfört med personer som har eftergymnasial utbildning. Det vill säga att målet i regeringsöverenskommelsen om att "Hälsa ska inte vara en klassfråga – de påverkbara hälsoklyftorna ska minska" är inte inom räckhåll för regeringen och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S).

DEN HÄR ARTIKELN FINNS ATT LÄSA I FULLTEXTVERSION PÅ ALTINGET VÅRD&HÄLSA. TECKNA ETT GRATIS PROVABONNEMANG.