Klimatutredning ska reda ut ansvar och betalning

KLIMATANPASSNING. Vem har ansvaret för vad i det stora arbetet med att klimatanpassa Sverige? Och: vem ska betala? Detta har den tidigare landshövdingen, djurskyddsutredaren och folkpartisten Eva Eriksson fått i uppdrag av regeringen att utreda.

Skred, ras, erosion, översvämningar, havsnivåhöjning, värmebölja, smittspridning, markföroreningar, ändrad växtsäsong, förändringar i den biologiska mångfalden – listan över de ändrade förutsättningar och nya hot som Sverige ska hantera i ett förändrat klimat kan göras mycket lång.

Men frågan är vem som har ansvar för vad i arbetet med att klimatanpassa Sverige. Regeringen har nu gett Eva Eriksson, tidigare landshövding i Värmland, i uppgift att reda ut frågan. Hon ska också föreslå hur finansieringen av klimatanpassningsåtgärder ska gå till. Det vill säga vem som ska betala vad och hur stort ansvar staten ska ta i olika fall.

Det här är frågor som Miljömålsberedningen, flera myndigheter och Sverige kommuner och landsting (SKL) i olika sammanhang har lyft fram att de behöver redas ut så snart som möjligt, annars kommer klimatanpassningsarbetet i landet inte att få upp farten.

Kommunerna vill få hjälp

Emma Bonnevier, vid avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på Sveriges kommuner och landsting, säger att ansvarfrågan och finansieringen är mycket angelägna frågor för kommunerna i klimatanpassningsarbetet.

– Kommunerna har redan ansvar för att planera för ny bebyggelse, så att man inte bygger in onödiga risker. Frågan om finansiering gäller främst befintliga miljöer. Det är inte rimligt att enskilda kommuner ska stå för de kostnaderna på egen hand, säger hon till Altinget.

Beskedet från regeringen i slutet av förra veckan att en klimatanpassningsutredning ska tillsättas fick ett något avvaktande mottagande från SKL:s ordförande Lena Micko (S). I ett pressmeddelande inskärpte hon vikten av att utredningen inte stannar vid analyser, utan lämnar skarpa förslag och att frågan om finansiering inte kan lämnas utan åtgärd i väntan på att utredningen arbetat färdigt (28 februari 2017).

– Även om det är bra att det finansiella ansvaret utreds, så måste kommunerna få bättre kostnadstäckning av staten snarast så att fler åtgärder kan vidtas innan utredningen har arbetat klart, säger Lena Micko i pressmeddelandet.

Dagvatten och bygglov med klimathänsyn

Förutom den breda översynen av ansvarsfördelningen mellan stat, landsting, kommun och enskilda, ska utredningen se över flera andra delar av lagstiftningen och föreslå eventuella lagändringar. Bland annat: lagstiftningen kring dagvattenhanteringen i syfte att göra bebyggd miljö mer översvämningssäker, om det behöver införas möjlighet för kommuner och fastighetsägare att gå in och utföra åtgärder på annans mark för att minska skador till följd av klimatförändringar, se om plan- och bygglagen behöver ändras så att klimataspekter ska ges ökad hänsyn i detaljplaner och bygglovsprövning.

Obligatoriska kommunala klimatplaner

Utredaren ska också överväga om kommunerna ska vara skyldiga att göra klimat- och åtgärdsplaner, vilket de inte är i dag. Ett förslag som tas emot med viss skepsis från SKL:s håll.

– Det är inte säkert att klimat- och åtgärdsplaner är det mest effektiva. Det viktiga är att frågan är förankrad i alla åtgärder och i all planering, att den inte ligger vid sidan om i processerna, säger Emma Bonnevier.

Forrige artikel Regeringen vill bygga ut lag mot id-kapning Regeringen vill bygga ut lag mot id-kapning Næste artikel Frankrike ber EU-länder om hjälp i krig mot IS