Smörgåsbordet som väntar den nya miljöministern

På fredagsmorgonen blev det klart att det är Per Bolund, som förväntat, som tar över på miljödepartementet. Han blir miljö- och klimatminister samt vice statsminister, det vill säga ärver hela titeln från Isabella Lövin.

Det var tydligt att Bolund såg fram emot sin nya uppgift i regeringen. Och han kommer ha att göra. Det finns svåra beslut, tuffa politiska förhandlingar och sega processer att driva framåt – på hemmaplan, i EU och på global nivå.

Den stora skogsutredningen är som bäst på väg ut på remiss, landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) gav grön flagg för det så sent som på tisdagen. När den återvänder från remissrundan så lär det vänta en rejäl politisk batalj mellan miljö- och näringspolitiska prioriteringar bakom januaripartiernas draperier. Här finns många frågor där Miljöpartiet lär få svårt att gå på samma linje som S och C. Och Centern lär inte vika ner sig särskilt lätt.

Även Strandskyddsutredningen, som blev klar strax före jul och ännu inte gått ut på remiss, innehåller förslag som kommer kräva tuffa förhandlingar inom januarisamarbetet innan det kan rulla ut en proposition från miljödepartementet.

Ännu fler bitiga bitar

Under våren ramlar det dessutom in en rad utredningar på miljödepartementet som inte lär passera obemärkta:

Klimaträttsutredaren Anders Danielsson ska lämna sin första delrapport till regeringen den 1 april. Danielssons uppdrag är att göra en klimatöversyn av svensk lastiftning, i delrapporten i april ska han dels ge förslag på vilka delar av Miljöbalken som bör förändras, dels en lista över vilken annan lagstiftning som utredningen avser att se över i det fortsatta arbetet.

Lars Tysklind (L), som utreder den laddade artskyddsförordningen, ska vara klar i mitten av maj. Det är en utredning som är tätt sammankopplad med delar av förslagen i Skogsutredningen.

Bensinstoppsutredaren Sven Hunhammar ska senast den 1 juni lämna sitt, något försenade, betänkande om hur det ska gå till att sätta ett stoppdatum för bensin.

Tidigare MP-riksdagsledamoten Lise Nordin har i uppdrag att lämna ett förslag om hur det kommunala vetot för vindkraften kan tas bort, ett initiativ från regeringen som får det att mullra på många håll i Kommunsverige. Slutdatum för Nordins utredning är den 30 juni.

Att bevaka ministerkollegorna

Skogsutredningen är formellt sett miljöministerns ansvar, men ett område som där landsbygdsministern bör och lär bevaka varje steg som tas inne på miljödepartementet.

Landshövding och tidigare LRF-bossen Helena Jonssons utredning däremot, om ett konkurrenskraftigt fossiloberoende jordbruk, hör hemma på näringsdepartementet. Här är det i sin tur miljö- och klimatministern som kan ha anledning att hålla ett öga på näringsdepartementets förehavanden, så att det blir balans mellan åtgärderna för klimatet och för konkurrenskraften. Jonsson har fått förlängt och ska leverera sitt slutbetänkande den 31 juli.

Slutförvar och kontroversiell gruva

Sen börjar det dra ihop sig för ett beslut om ett slutförvar. Vad gäller den omstridda gruvan i Kallak så lyckades regeringen skjuta det ytterligare på framtiden, genom att i slutet av förra året plötsligt be Unesco att yttra sig.

En annan långkörare – i alla fall sedan regeringsförklaringen januari 19 – som återstår att reda ut internt mellan regeringspartierna är frågan om miljömålssystemets framtid. Men det är kanske framför allt mottagandet i riksdagen som sätter griller i huvudet på departementet.

EU-pussel både före och efter

Efter att statscheferna enats om att höja klimatmålen till 2030 pågår ett intensivt förarbete inom generaldirektoraten på EU-kommissionen.

För svenska regeringens del finns det flera prioriterade områden. Det är därför viktigt som miljö- och klimatminister att inte glömma bort att lägga in charmstötar mot EU-kommissionen för att få till exempelvis de där skärpningarna av utsläppshandeln man vill se.

Samtidigt ser skogens roll i det kommande klimatpaketet ut att bli central. Både förnybartdirektivet och Lulucf-reglerna är viktiga pusselbitar för den minister som vill "försvara svenska intressen".

För företrädare för den exportberoende lilla ekonomin Sverige lär det samtidigt vara centralt att koldioxidtullarna blir rätt utformade, för att inte WTO-problemen ska hopa sig. Den frågan ligger dock inte endast på miljöministerns axlar, utan här är många statsråd involverade.

Allt är inte klimat

Förutom det omfattande fotarbetet som kommer att krävas innan klimatförslagen läggs fram, så finns det också andra prioriterade ämnen där det väntas skarpa EU-förslag framöver. Cocktaileffekt-frågan och produktpassen båda två aktuella ämnen för EU-regleringar, som berör både konsument- och kemikalielagstiftningen. Inriktningen på Ecodesigndirektivet likaså.

Och vill nya miljö- och klimatministern inte bara syssla med charm- och övertalningskampanjer mot Berlaymont  – så finns det också färdigbakade förslag att engagera sig i. Bland annat en ny batteriförordning som ska se till att det blir mer ruljans på det materialflödet.

På den globala scenen

Nya miljö- och klimatministern har också två tunga miljömöten att potentiellt skina på under året. Men ska det gå att ro hem en överenskommelse om skarpa 2030-mål i Kunming på biologiska mångfaldsområdet, så krävs först en ordentlig förhandlingsinsats på EU-hemmaplan. Den processen väntas att avgöras under våren.

På klimatfronten är EU-länderna mer samkörda, bland annat kring vilken hållning man vill se på Paris-regelboken för artikel sex. Men utsläppshandel är ett känsligt ämne och det kan säkert bubbla upp strider som behöver lösas ut på sittande möte i Glasgow.

Artikeln skrevs inför regeringsombildningen och är uppdaterad efter beskedet att Per Bolund blir ny miljö- och klimatminister.