Regeringen skriver till Unesco om Kallak

GRUVNÄRING. Frågan om hur en gruva i Kallak skulle påverka Laponias världsarvsstatus har hängt i luften i åratal. Nu har näringsdepartementet skrivit till Unesco i Paris – mitt under KU:s granskning av om regeringens hantering av gruvärendet varit för långsam.

Laponias status som världsarv vilar delvis på områdets betydelse som samiskt kulturlandskap. En gruva påverkar rennäringen, men skulle den innebära ett hot mot Laponia som världsarv?
Laponias status som världsarv vilar delvis på områdets betydelse som samiskt kulturlandskap. En gruva påverkar rennäringen, men skulle den innebära ett hot mot Laponia som världsarv?Foto: Henrik Montgomery/TT
Johanna Alskog
Fakta
Laponia omfattar 9 400 kvadratkilometer och inkluderar bland annat fyra nationalparker: Sarek, Muddus, Padjelanta och Stora sjöfallet.
Det är Europas största sammanhängande naturlandskap med så gott som orörd natur. 
Laponia är ett av få världsarv som är kombinerat kultur- och naturområde.

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) granskar just nu regeringens långdragna handläggning av ärendet om en järnmalmsgruva i Kallak utanför Jokkmokk. Det vill säga varför bolaget Beowulf mining, som ansökt om en bearbetningskoncession,

Dokumentation

KU-anmälan mot Damberg och Baylan

KU:s granskning utgår från en anmälan mot tidigare näringsminister Mikael Damberg (S) och nuvarande näringsminister Ibrahim Baylan (S) av riksdagsledamot Mattias Karlsson (M) i Luleå.
Läs Mattias Karlssons KU-anmälan:
Hemställan om granskning av regeringens senfärdighet att fatta beslut gällande bearbetningskoncession för Kallak K nr 1.


Altinget logoMiljö och Energi
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget miljö och energi får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här
0:000:00