Europas makthavare är historiskt unga

FÖRDJUPNING. Parallellt med att genomsnittsåldern för politiska makthavare stiger globalt blir de i Europa bara yngre och yngre. Det innebär att Europa kan komma att styras mer visionärt och mindre utifrån gamla ideologier.

Foto: Morten Voigt

Av: Laura Ellemann-Jensen

Det har alltid varit självklart att ett lands högsta politiska ledare blir man först den dag man har åtskilliga årtionden bakom sig och bär på en mängd visdom. Vore det upp till Platon så skulle ingen sitta på makten innan denne fyllt 50 år och gått igenom både det ena och det andra.

Men den traditionen verkar ha lidit mot sitt slut i ett Europa som på senare år har satt åldersrekord i ungdom en masse.

Ändrat synsätt

Sedan 1980-talet har genomsnittsåldern för Europas makthavare sjunkit med cirka fem år, och det är anmärkningsvärt eftersom det inte skett i någon annan region. Tvärtom har den globala genomsnittsåldern för de högsta politiska ledarna stigit med cirka fem år sedan 1950.

Något har helt klart ändrats i Europa, menar Peter Kurrild-Klitgaard, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

– För 50 år sedan kunde det uppfattas som någonting dåligt att vara ung eftersom man saknade erfarenheten. I dag lägger man kanske mer vikt på friskheten eller vad man vill kalla det, säger han.

Läs hela fördjupningen med grafik om vad en allt yngre politisk stab innebär på Altinget rikspolitik. Teckna gratis provabonnemang här.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00