Prenumerera
Annons

Svenska jobb på spel när tyskarna går till valurnorna

Tysklands nästa regering spås kunna bli ett samarbete mellan CDU och SPD.
Tysklands nästa regering spås kunna bli ett samarbete mellan CDU och SPD.Foto: Martin Meissner/AP/TT
20 februari 2025 kl. 04:00

På söndag går tyskarna till valurnorna. Förhoppningen är att ett nyval ska råda bot på det politiska krisläget i landet och få de ekonomiska hjulen att snurra igen. Men valet har inte bara betydelse för Tyskland. Även svensk ekonomi påverkas av om den nya tyska regeringen får fart på ekonomin eller inte.

En som gång på gång försöker nå ut med det budskapet är finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Tyskland är otroligt viktigt för Sveriges ekonomi och svenska företag, säger hon till Altinget.

Svantesson anser att det är för lite fokus på Tyskland i ekonomibevakningen jämfört med exempelvis USA.

Elisabeth Svantesson (M).
Elisabeth Svantesson (M). Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
– När det gäller ekonomi så har vi ju pratat tullar nu i flera månader men vi vet att det är produktivitetsutmaningarna i Tyskland, Sverige och stora delar av Europa som är problemet. Tullarna förstärker bara det. Så när det gäller ekonomi så tycker jag att det är underrapporterat det som händer i Europa och överrapporterat det som händer i USA.

Sveriges viktigaste handelspartner

Att Tyskland är viktigt är inte bara finansministerns åsikter utan går att utläsa i konkreta siffror. Tyskland är Sveriges största handelspartner både vad gäller import och export. Under 2023 omsatte den totala handeln länderna emellan över 700 miljarder kronor. 13,6 procent av Sveriges handel sker med Tyskland (att jämföra med 6,2 procent av handeln som sker med USA).

Men på grund av problem i den tyska ekonomin, inte minst på industrisidan, visar statistik både från svenska och tyska myndigheter att både importen och exporten har minskat under 2024.

De är verkligen mer eller mindre tvingade att komma med något vettigt.

Hubert Fromlet
Senior advisor Tysk-svenska handelskammaren

Om det fortsätter kan det få konkret inverkan även på svensk ekonomi och i förlängningen svenska arbetstillfällen. Men omvänt så kan en boost i tysk ekonomi få ringar på vattnet också i Sverige.

– Det som händer i Tyskland påverkar svenska exportföretag. Det är inte så att vi känner någon stor oro för svenska jobb men blir det så att Tyskland går en sämre ekonomi till mötes eller en mycket bättre så kommer ju det färga av sig på svensk ekonomi, säger Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms handelskammare, till Altinget.

Lång lista av problem

Listan på problem i den tyska ekonomin kan göras lång. Energipriserna har stigit på grund av att landet tidigare gjort sig beroende av rysk gas, digitalisering och infrastruktur är eftersatt och byråkratin har svällt. Det saknas bostäder, det behövs en skattereform och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Ljuset i mörkret är att de tyska politikerna insett att allt detta, och mer därtill, måste åtgärdas. I valet på söndag spås kristdemokratiska CDU:s partiledare Friedrich Merz vinna. Men han kommer samtidigt att behöva bilda regering tillsammans med ett, kanske två, ytterligare partier. Trots att de nu i valrörelsen slåss mot varandra tror många experter att krisläget ändå kommer att leda till att viktiga reformer kan genomföras.

– Det krävs en hel del för att folk ska börja tro på framtiden igen och därför spelar psykologin en väldigt viktig roll i sammanhanget. Då kan man inte vara passiv och bara säga att vi fortsätter som hittills utan det måste komma lite konkreta saker. Det är det som inger hoppet. De är verkligen mer eller mindre tvingade att komma med något vettigt, säger Hubert Fromlet, ekonomiprofessor och senior advisor på Tysk-svenska handelskammaren, till Altinget.

Fromlets stalltips är att det kommer att bli en så kallad stor koalition mellan CDU och socialdemokratiska SPD.

Hubert Fromlet.
Hubert Fromlet. Foto: Press
– Jag tror att de kan enas om cirka 75 procent av den ekonomiska politiken utan alldeles för stora komplikationer. Sen är det kanske 15-20 procent där man måste kompromissa och 5-10 procent kvar där man inte kan enas. Så det finns ända ganska mycket gemensamt säger han.

Båda partierna föreslår olika typer av inkomstskattesänkningar, byråkratiminskningar och de har liknande koncept för att göra energin billigare, berättar Fromlet.

Större problem kan det bli kring bidragsfrågor. Där förespråkar SPD en höjd minimilön och generösare socialbidrag. Medan CDU mer driver en linje som kan liknas vid den svenska arbetslinjen som Alliansen vann val på i Sverige.

Viktigt val

Hur det går återstår att se men det är tydligt att både svenskt näringsliv och finansdepartementet hoppas att valresultatet ska leda till att den tyska ekonomin ska få fart igen.

– Att man under flera år har haft en regering med tre partier som inte har riktigt gått åt samma håll utan sagt och gjort olika saker. Det har ju varit paralyserande för utvecklingen. Så jag hoppas för det första att det bildas en regering ganska snart och för det andra att det blir en handlingskraftig regering som tar tag i de utmaningar som Tyskland faktiskt har, säger Svantesson.

Carl Bergkvist.
Carl Bergkvist. Foto: Josefine Bäckström
– Vi hoppas att Tyskland får ett styre som ser värdet av handel. För det är så viktigt för oss i näringslivet. I dag ser vi strömningar i mer protektionistisk riktning. Det är farligt för ett land som Sverige som är litet och exportberoende, säger Bergkvist och fortsätter:

– Vårt utbyte med Tyskland är stort på handelssidan. Det är vår största handelspartner och vi hoppas verkligen därför att vi ser en policyinriktning från kommande regering som ligger i linje med detta och fortsätter stödja vår handel, säger Bergkvist.

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026