Säkra utredningar på arbetsplatsen kan förebygga självmord

Problemet med kränkande särbehandling/mobbning på arbetsplats är så stort och behoven så omfattande att företaget Human & heart, som är ett av få som arbetar med att utreda kränkningar och trakasserier, på bara några år utvecklats till att bli ledande i Sverige.

Richard Mårtensson, medgrundare och seniorkonsult på Human & heart, har på nära håll sett hur organisationer gjort sig av med anställda genom att fabricera anklagelser för att få någon att avgå. Före år 2010 kände han inte till begreppet kränkande särbehandling*. Men när han arbetade i en organisation där medarbetare anklagades anonymt och tvingades bort insåg han att här fanns ett fenomen få pratade om. Han insåg också att behovet av genomtänkta utredningar var stort. Internutredningar, som bygger på anonyma källor, kan leda till katastrofer.

Den tysk-svenske psykologen och forskaren, Heinz Leymann, uppskattade i en undersökning i slutet av 1990-talet att 100–300 personer om året tar sitt liv varje år i Sverige. Detta till följd av att man upplever sig vara utsatt för kränkande särbehandling eller mobbning på arbetsplatsen. Men långt många fler drabbas. Åtskilliga orkar aldrig ta sig tillbaka till arbetslivet efter att ha blivit utsatta.

Rättssäker metod

Tillsammans med två kollegor startade Richard Mårtensson år 2017 Human & heart. I dag arbetar 20 personer inom organisationen.

– Vi har tagit fram en rättssäker modell för hur man utreder kränkande särbehandling. Utredningen är transparent för dem som deltar och ingen kan gömma sig bakom anonymitet, säger Richard Mårtensson.

Metoden kallas för RUM, rättssäker utredningsmetodik i arbetslivet, och baseras på den norska metoden faktaundersökning men är anpassad för svenska förhållanden. I första steget hörs anmälaren och utredarna granskar anklagelserna och tittar strikt på vad lagen säger. Om det personen berättar skulle kunna bevisas kan man anta att det föreligger kränkande särbehandling eller trakasserier.

– Det är först därefter man kan påbörja en större utredning. Det blir en trygghet att man inte utreder saker hej vilt eftersom det kan skapa rädslor och en sämre arbetsplatskultur. Genom förundersökningen kan man stoppa utredningar som riskerar att göra mer ont än gott, säger Richard Mårtensson.

När en utredning startar intervjuas först den som anser sig ha utsatts för något. Utredarna skriver ner händelser i tid och rum där kränkningar kan ha förekommit. Finns bevisunderlag läggs det till händelserna. Motparten får därefter läsa och bemöta innehållet. Även detta skrivs ner och bemöts. När utredarna gått igenom händelserna prövas de mot lagstiftningen.

Human & hearts metod skiljer sig radikalt från många företag som tillsätter en intern utredning där det inte är säkert att utredaren har samtliga parters förtroende: ett måste om utredningen ska kunna närma sig en så sann bild av vad som hänt som möjligt.

Ej juridiskt bindande

När utredningen är klar överlämnas den till organisationen som beställt den. Den som sagt sig vara utsatt för kränkande särbehandling får ta del av rapportens slutsatser och anteckna vad som kommit fram. Det är däremot inte säkert att denne får med sig en kopia av rapporten. Har kränkningen ägt rum inom det offentliga kan den begäras ut men är företaget eller organisationen privat är det upp till ledningen att lämna ut rapporten, trots att ledningen kan vara ansvarig för kränkningar.

Inte heller är det självklart att den som utsatts får skadestånd, även om kränkningar har konstaterats. Dessutom är det inte säkert att det blir någon påföljd för den eller de som kränkt en anställd. Det finns fall där de som utsatt en medarbetare får sitta kvar utan påföljd medan den utsatte har tvingats bort. Richard Mårtensson är medveten om att slutsatserna i en rapport kanske inte ger en drabbad tillräckligt med upprättelse.

– Vi har funderat mycket på det här med grovt förtal. Kanske borde grovt förtal på arbetet hamna under allmänt åtal. Jag vet inte om rättsystemet kollapsar då men jag har inget bra svar mer än att det bör utredas.

Fullständig meddelarfrihet

Richard Mårtensson säger sig inte känna till om någon som utsatts för kränkande särbehandling använt sig av slutsatserna i en rapport från Human & heart för att driva ett civilrättsligt mål. Men känner den drabbade att det som inträffat på arbetsplatsen förtjänar offentlig uppmärksamhet är det inget som hindrar att utsatta berättar om vad som hänt, exempelvis för en journalist.

– Jag anser att alla människor i det här landet har fullständig meddelarfrihet. Jag har aldrig belagt någon med tystnadsplikt i samband med en utredning, säger Richard Mårtensson.

*Enligt Arbetsmiljöverket är kränkande särbehandling handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen.