Så kan svenska bidragssystem rädda arbetslösa under coronakrisen

SKYDDSNÄT. Vid massarbetslöshet är a-kassa mer flexibelt än socialtjänstens försörjningsbidrag, enligt Tomas Eriksson på Sveriges a-kassor. Coronakrisens näringslivssamordnare Anders Ferbe tror på utbildning och att mjuka upp reglerna för studiestödet och aktivitetsersättning. 

När coronakrisen för några veckor sedan på allvar började drabba svenska företag och löntagare tillsattes hastigt den mångåriga utredaren och före detta fackbasen Anders Ferbe som regeringens samordnare.

Han ska vara en krislänk mellan arbetsmarknadens parter, näringslivet och regeringen och han rapporterar direkt till näringsminister Ibrahim Baylan.

– Det är horribelt det som sker. Situationen med alla människor inom både hotell och restaurangbranschen och delar av industrin som varslas eller får gå är oerhört allvarlig. Och det går fort, säger han till Altinget.

Tillfällig utbildning

Han tycker att regeringens stödåtgärder är rimliga men ser fler möjligheter för att fånga upp arbetslösa så att de inte hamnar utanför samhällets ekonomiska skyddsnät.

– Jag tror på att försöka nyttja nedgångar till att utbilda och kompetensutveckla, säger Ferbe, som var ordförande för Valideringsdelegationen 2015-2019 vilken förordade en utveckling av validering inom utbildning och arbetsliv, som Altinget tidigare rapporterat om.

– Vi kan vara betydligt mer aktiva med korta utbildningar. Regeringen kan exempelvis ge Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att utforma specifika utbildningar som kan nyttjas under den här nedgången, säger han.

Öppna upp studiestödet

För att kunna ge ersättning kan staten öppna upp studiestödet, anser Ferbe.

– I dagsläget består studiestödet av en stor lånedel och en liten bidragsdel. Vi bör vända på det om en person exempelvis är beredd att välja en relevant utbildning för kompetensutveckling.

Enligt Ferbe förs diskussioner på utbildningsdepartementet om hur går det att använda coronakrisens nedgång till att också stärka arbetstagares kompetens.

– Då behövs en hög flexibilitet och att utbildningssystemet kan leverera korta, distinkta utbildningar, säger han.

Arbetsförmedlingen svag aktör

Anders Ferbe påpekar att Arbetsförmedlingen (AF) skulle kunna spela en viktig roll under coronakrisens effekter, men han har svårt att se att myndigheten klarar av detta just nu.

– AF har en central funktion med exempelvis intyg till arbetssökande. Men myndigheten är under en stor omgörning. Det är bekymmersamt, för vem ska vara den centrala aktören nu?

Han ser även möjligheter i hur aktivitetsersättningen skulle kunna göras mer flexibla.

– Idag finns en inbyggd motsättning i regelverken. Är du arbetssökande får du inte förena a-kassa med en utbildning. Här kan man öppna upp reglerna för arbetslöshetsersättning. Till exempel kan man ge en högre, riktad ersättning till de arbetslösa som väljer att utbilda sig än till de som “bara” är arbetssökande.

Högt tryck på a-kassorna

I spåren av coronakrisen märker Sveriges a-kassor av ett ökat tryck på a-kassorna, enligt Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor.

– Folk vill bli medlem eller kolla om man redan är medlem. Många har insett att blir man av med jobbet är det bara via a-kassa man kan få ett stöd om man förlorar sin inkomst, säger han till Altinget.

Blixtförändra regelverket

Regeringen håller på att se över hur man kan förändra a-kassan här och nu för att fler ska kunna omfattas av den. Som Altinget tidigare rapporterat om, har riksdagen har de senaste veckorna omorganiserat en mini-riksdag för att korta beslutsprocesserna och kunna lagstifta blixtsnabbt.

– Regeringen ha en tydlig strategi med hur många man vill fånga upp och skydda via a-kassan, säger Eriksson.

Under torsdagen gick en lång rad fackförbund ut med att man bland annat vill höja grundbeloppet i a-kassan.

– Det finns en stor mängd människor som med nuvarande regelverk inte skulle få någon ersättning alls. Vill man använda a-kassan för att skydda dem då är det saker som att höja ersättningen för grundbelopp regeringen bör göra.

Bättre än försörjningsstöd

Vid massarbetslöshet tror Tomas Eriksson att a-kassorna är en bättre strategi för att stödja folk ekonomiskt, till skillnad från exempelvis försörjningsstöd från socialtjänsten.

– Kommunernas försörjningsstöd är mycket mer komplicerat och omständligt för att kunna få ut pengar. Det förutsätter dessutom att man inte har tillgångar.

Enligt Eriksson är ett av fundamenten i en normal lågkonjunktur är att se till att människor ska kunna hålla en viss konsumtion uppe vilket dämpar de negativa effekterna. En rimlig ersättning från a-kassan bidrar till att folk har möjlighet att konsumera det man verkligen behöver och kanske också det man vill ha.

Annorlunda denna gång

– Under finanskrisen under 2008 och 2009 blev det arbetslöshet i någon form för 60 procent av de varslade. Men den siffran tror jag inte att man kan hänga upp sig på i det här läget. I dag har vi inte samma orsak till arbetslösheten, säger Tomas Eriksson.

Han menar att coronakrisen skapar mer osäkerhet.

– Under finanskrisen fanns en stark efterfrågan, låga räntor, folk konsumerade och reste. Så när de ekonomiska regelverken och kapitalen kom i ordning kunde företagens verksamhet fortsätta att blomstra.

Tomas Eriksson vill inte sia om hur varsel kommer att utveckla sig. Han tror dock att det kommer att bli en utspridd och successivt ganska stor ökning av arbetslöshet framöver.

– Man har satt halva världen i karantän och folk gör ingenting. När den här situationen börjar gå över har jag svårt att se att det bara säger pang och så är allt som vanligt igen. 

Forrige artikel Gotland förlorade strid om att få EU:s nya omställningsstöd Gotland förlorade strid om att få EU:s nya omställningsstöd Næste artikel Här är de senaste besluten för arbetsmarknadspolitiken Här är de senaste besluten för arbetsmarknadspolitiken
Machokulturen inom byggbranschen hindrar utveckling

Machokulturen inom byggbranschen hindrar utveckling

JÄMSTÄLLDHET. Under de senaste åren har medvetenheten om jämställdhet bland cheferna inom byggbranschen ökat dramatiskt. Dock uppfattar kvinnorna arbetsklimatet som betydligt sämre än männen. Det visar en ny rapport från Byggcheferna.

Tobias Baudin: Undersköterskor och vårdbiträden går först

Tobias Baudin: Undersköterskor och vårdbiträden går först

INTERVJU. Äldreomsorgen får medvind när regeringen miljardsatsar på äldreomsorgen. Kommunals ordförande Tobias Baudin vill höja statusen på äldreomsorgen med bättre löner och villkor. Att tala svenska är en förutsättning för självständigt arbete, menar han.