ArbetsmarknadReplik: Bristen på elektriker och fordonsmekaniker är inte friskolornas fel
Diana Vasiliou
Näringspolitisk expert Företagarna
Dan Andersson, tidigare LO-ekonom och Sten Svensson, skoldebattör, Nätverket för en likvärdig skola, hävdar att Sveriges krisberedskap hotas för att yrkesprogrammen ”lämnas åt marknaden”. Alltså att det är marknadens fel att unga inte längre väljer yrkesprogrammen.
Friskolorna är inte problemet
Som representant för Sveriges största företagarorganisation behöver jag bidra med något som deras debattartikel saknar: det vill säga fakta, helhetsperspektiv samt erfarenheter från de företag som tar emot elever, praktikanter och framtida medarbetare.
Vi håller såklart med om att Sverige behöver fler yrkesutbildade inom bristyrken som el, vård, fordon, bygg och logistik. Men det finns ingen visad koppling mellan friskolors andel och minskat söktryck. Problemet är alltså inte vem som driver skolorna, utan att för få elever söker sig till yrkesprogrammen.
I verkligheten är relationen mellan yrkesutbildningar och företag avgörande för båda två. Tusentals småföretag erbjuder APL-platser, handledning och jobb. Utbildningarna fungerar som bäst när skola och arbetsliv samarbetar tätt.
Artikelförfattarna hänvisar till att andelen sökande till yrkesutbildningar har minskat till 14 procent i Stockholms stad, och att det är ett bevis på ett marknadsmisslyckande. Det är inte ett seriöst sätt att mäta på, eftersom Stockholms stad är en del av en större gymnasieregion som erbjuder ett gemensamt utbud av utbildningar och gymnasieskolor i alla 26 kommuner.
Rekordhög efterfrågan på yrkeskunniga
Det spelar mindre roll på vilken sida av kommungränsen eleven hoppar av pendeltåget då alla är en del av samma helhet. Om man i stället tittar på hela Storstockholm stiger andelen från 14 till 22 procent. Det förändrar bilden och visar att yrkesutbildningar har en viktig plats för unga även i Stockholm.
Det stora felet är att samhället har lurat i ungdomar att man behöver gå en akademisk utbildning för att få ett seriöst arbete
Oavsett väljer för få yrkesutbildningar. Men att skylla utvecklingen på friskolor saknar stöd i både forskning och statistik. Söktrycket avgörs av ungas attityder, information och framtidsbilder, inte av huvudmannens organisationsform. Det stora felet är att samhället har lurat i ungdomar att man behöver gå en akademisk utbildning för att få ett seriöst arbete. Att den lögnen nu har satt sig innebär att vi inte längre har tillräckligt många elektriker eller fordonsmekaniker kvar, samtidigt som vi har rekordhög arbetslöshet bland akademiker.
Sanningen är att Sveriges företagare efterfrågar mer yrkeskunnig arbetskraft än någonsin. Vi vet vilka yrken vi behöver satsa på i yrkesutbildningar, och deltar gärna givetvis i det fortsatta arbetet med att stärka yrkesutbildningarna. Det är så vi ökar vår kompetensförsörjning, konkurrenskraft och krisberedskap.
Sveriges krisberedskap hotas när yrkesutbildningarna lämnas åt marknaden
När yrkesutbildningarna styrs av privata intressen minskar tillgången till avgörande kompetens. För att stärka Sveriges krisberedskap krävs att staten tar tillbaka ansvaret och säkerställer att utbildningarna dimensioneras efter landets behov. Det skriver Dan Andersson, tidigare LO-ekonom och Sten Svensson, skoldebattör, Nätverket för en likvärdig skola.
