Debatt

Paprikapriserna är ingenting jämfört med hur dyrt det har blivit att vara småföretagare

Lättnadsregler för småföretag gäller allt färre företag i takt med att inflationen ökar. Nu måste regeringen agera. Det skriver Erik Östman och Patrick Krassén, Företagarna.

Det är inte bara paprikan som har blivit dyrare, det har blivit dyrare att vara företagare.
Det är inte bara paprikan som har blivit dyrare, det har blivit dyrare att vara företagare.Foto: Andreas Hillergren/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det är dyrt att köpa vitkål och paprika i mataffären nu, men vet du vad som är ännu dyrare? Att som småföretagare se hur möjlighet efter möjlighet att få använda förenklade lagregler försvinner när gränsen för att få använda dem i praktiken flyttas i takt med den stigande inflationen. Det innebär ytterligare en osäkerhetsfaktor, i en värld som för varje företagare blir mer och mer riskfylld.

Regelbördan ökar

Läpparnas bekännelse ges från både höger och vänster i svensk politik – överallt hörs löften om att minska företagens regelkrångel.

”Den administration som krävs för att följa regelverken ska minska över tid”, skriver Socialdemokraterna. ”Lägre administrativa kostnader för företagen”, är en portalparagraf i regeringens Tidöavtal.

I företagarnas vardag återfinns tyvärr väldigt lite av dessa ambitioner. Regelbördan ökar i stället för att minska. Det är lätt att misströsta när så lite händer. Det finns dock enkla justeringar som kan göras i dagens lagstiftning för att underlätta för många företag – både befintliga och potentiella nya.

Sverige har ett antal lagregler som finns till för att förenkla för de minsta företagen, genom lättare krav om företagen ligger under vissa gränsvärden. Problemet med ett flertal av dessa regler är att gränsvärdena är lagreglerade i fasta summor, inte kopplade till index. Detta resulterar i att dessa lättnadsregler för småföretag blir tillämpliga för allt färre företag i takt med den allt högre inflationen.

Uppdatera regelverken

Ett tydligt exempel är bokföringslagens regler om när ett företag får upprätta ett förenklat årsbokslut respektive använda sig av den så kallade kontantmetoden i sin redovisning. Båda dessa regler har gränsvärden för när de får användas satta i fasta belopp, och endast de bolag som har mindre än tre miljoner kronor i årlig nettoomsättning omfattas av dessa förenklingsregler.

Genom att inte ha någon indexuppräkning skapas skarpare och skarpare tröskeleffekter för att driva småföretag i Sverige, vilket går stick i stäv med politikens uttalade ambitioner.

Vad är då problemet? Det rör sig här om lagstiftning som har ganska många år på nacken – gränsvärdena infördes 2006. Tre miljoner kronor i 2006 års penningvärde motsvarar i dag drygt fyra miljoner kronor. Med andra ord: med stigande inflation omfattas färre och färre småföretag av dessa regler över tid – trots att de fortfarande borde omfattas om man ser till syftet med lagregeln.

Liknande problem finns i fler regelverk. Aktiebolagslagens undantag från revisionsplikt för företag med balansomslutning under 1,5 miljoner kronor infördes 2010. Om regelverket följt inflationstakten, skulle gränsvärdet i dag vara två miljoner kronor. Även gränsvärdet för krav på att ha auktoriserad revisor har legat oförändrat sedan 2010 – och borde med inflationen beaktat vara 30 procent högre i dag.

Inflationssäkra lagstiftningen

Att förenklingar för småföretag urholkas över tid är ett uppenbart problem. Den självklara lösningen borde vara att knyta beloppsgränserna till prisbasbeloppet – eller åtminstone införa någon form av indexuppräkning, så att antalet bolag som kan använda förenklingsreglerna inte minskar i takt med att inflationen ökar.

Det kan rimligtvis inte vara lagstiftarens avsikt att möjligheterna att använda reglerna ska begränsas på detta sätt. Genom att inte ha någon indexuppräkning skapas skarpare och skarpare tröskeleffekter för att driva småföretag i Sverige, vilket går stick i stäv med politikens uttalade ambitioner.

Ska regeringen leva upp till sina löften om att göra det enklare för landets företag kan man inte sitta passiv. Det har möjligen kunnat passera när inflationstakten varit låg och skillnaderna från år till år varit marginella, men när inflationen nu är uppe i nästan tvåsiffriga procentsatser är det brådskande att agera. Det kräver inte heller några omfattande utredningsinsatser. I praktiken skulle den föreslagna ändringen inte kosta staten någonting. Vår uppmaning till regeringen är därför enkel: inflationssäkra lagstiftningen nu.

Nämnda personer

Patrick Krassén

Skattepolitisk expert Företagarna
Master i skatterätt (Stockholms uni. 2011)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00