MYH får kritik från Teknikföretagen: "Okänd utbildningsform"

KOMPETENS. Yrkeshögskolan växer i snabb takt, men andelen tjejer är fortsatt låg. Teknikföretagen vill nu se förändring. Mer marknadsföring av utbildningarna och mindre könstradition.

Teknikföretagen ser att deras medlemmar behöver flexiblare kurser.
Teknikföretagen ser att deras medlemmar behöver flexiblare kurser.Foto: Montage Altinget/Teknikföretagen
Marie Lundahl

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har nyligen släppt en årsrapport med samlad statistik om studerande och utbildningar. Statistiken pekar på att yrkeshögskolans verksamhet ökar på alla nivåer vilket sammanfaller med att MYH sedan 2018 har expanderat sin verksamhet. Fram till 2022 ska 14 000 nya utbildningsplatser skapas och myndigheten siktar på att ha 70 000 studerande, vilket innebär en ökning på 20 000 personer.

“Bryta mönstren”

Årsrapporten visar att MYH:s insatser för att locka tjejer att söka till utbildningar som domineras kraftigt av killar – och tvärt om – i viss utsträckning har lyckats. Men vissa tendenser förblir desamma.

– Inom bygg har vi bara på ett år haft en fyrtiofemprocentig ökning av tjejer, vilket är jätteroligt. Men inom teknik och industri står det helt stilla och vi har samma siffror som 2014. Fler sökande på platserna är något som vi fokuserar på, att bryta de här mönstren, säger Johan Lindahl, presstalesperson på MYH, till Altinget.

Könsbundna val

Rapporten visar också att könsfördelningen bland de som påbörjar studier är mycket ojämn inom de fem stora utbildningsområdena. MYH:s gd Thomas Persson menar att orsaken är traditionella, könsbundna val.

När det gäller yrkesutbildningar finns det en form av könstradition som slår igenom i vilka som söker och går utbildningarna.

Thomas Persson.
Gd Myndigheten för yrkeshögskolan

Läs också

– Samma trend syns inte bara inom yrkeshögskolan utan även inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan. När det gäller yrkesutbildningar finns det en form av könstradition som slår igenom i vilka som söker och går utbildningarna, säger han till Altinget.

Arbetsmarknadens behov

Enligt rapporten har den stora ökningen av utbildningar skett inom yrkeshögskolans största områden med bland annat IT, ekonomi, socialt arbete, samhällsbyggnad och byggteknik.

– Den matematiska förklaringen till detta är att dessa områden utgör 80 procent av våra utbildningar. Går man djupare kan man konstatera att det finns ett stort behov på arbetsmarknaden inom de områdena, säger Thomas Persson.

Han betonar att behovet av tekniktillverkning, samhällsbyggnad och data/IT är extra stort i arbetslivet.

– Vi tar hänsyn till det när vi fördelar utbildningsplatserna, säger han.

Kritik från anordnare

Enligt Thomas Persson är det politiska stödet för MYH:s expansion starkt i alla partier. Men kritik har kommit från anordnarna av utbildningarna.

Läs också: Enhetligt system för YH och högskolan

– Anordnarna har sagt att för att de ska klara expansionen behöver MYH se över ersättningsnivåerna, det vill säga den summa anordnaren får per aktiv studerande. Det har vi också gjort nu under 2019, säger han.

“Relativt okänd utbildningsform”

Frida Andersson, expert inom kompetensförsörjning hos Teknikföretagen, menar att kunskapen om yrkeshögskolan måste förbättras.

– Det är en utbildningsform som efterfrågas mycket av våra företag och har en bra träffsäkerhet, nästan alla som går där får jobb. Men att tjejer fortfarande inte söker vissa utbildningar till viss del handlar om att yrkeshögskolan fortfarande är en relativt okänd utbildningsform, både för tjejer och killar, säger Frida Andersson till Altinget.

Hon hoppas att MYH tillsammans med branschorganisationerna ska få ett uppdrag att marknadsföra yrkeshögskolan som utbildningsform.

Flexiblare kurser krävs

Teknikföretagen ser att MYH skulle kunna göra om utbildningarna och erbjuda kortare utbildningar än vad de gör idag. De flesta utbildningar som ges i dag är på heltid under två år.

Läs också: Nu startas fler lärarassistent-utbildningar

– Det händer mycket inom teknikutvecklingen och våra medlemmar har ett stort behov av kompetensutveckling hos redan yrkesverksamma. Många behöver kortare och mer flexibla kurser, kanske på deltid eller digitalt. Där skulle yrkeshögskolan kunna ta en mycket större roll, säger Frida Andersson.

Många får jobb

Att många får jobb efter en yrkesutbildning råder det ingen tvekan om. Enligt årsrapporten får 93 procent av de som examineras jobb. 69 procent får ett arbete som överensstämmer helt eller till största delen med utbildningen, vilken är den högsta siffran hittills.

För låg examensgrad

Även om det mesta pekar i rätt riktning skulle Thomas Persson gärna ha sett att siffrorna för hur många som tar examen skulle öka. I dagsläget tar 72 procent examen men Thomas Persson skulle vilja att det minst var 80 procent.

– Den grupp som hoppar av eller som fullföljer utbildningen men utan att examineras verkar vara konstant. Varför vet vi inte, säger han. 

Nämnda personer

Thomas Persson

Utredare för En tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna, vice ordförande Kungliga tekniska högskolan
Lärare (Göteborgs uni. 1985)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00