KD: Höga personalkostnader hindrar kvinnligt företagande

Camilla Brodin (KD)
Riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson
Anna Lipinska (KD)
Kommunalråd och ordförande Kristdemokratiska Kvinnoförbundet i Stockholm stad och län

Coronapandemin har slagit hårt och skoningslöst mot Sveriges ekonomi. Närmare 100 000 tusen personer är varslade, arbetslösheten låg i juli på 8,9 procent och drygt 500 000 personer omfattas av korttidspermittering där vi ännu inte vet hur många som kommer att kunna återgå till sina arbeten. Även efter det att covid-19 har släppt sitt grepp kommer konsekvenserna av pandemin vara kännbara under flera år framöver.

Om företag även i fortsättningen ska vara med och betala de höga skatter som Sverige beskattar sina företag med behövs ekonomiska reformer och ett företagsklimat i toppklass. Detta kommer bli centralt för svensk politik de kommande åren. Jobben skapas i de små- och medelstora företagen, det är dessa som skapar tusentals arbetstillfällen varje år och det är näringslivet som bär upp vår gemensamma välfärd.

Eliminera hinder

Fortfarande är bara 30-35 procent av Sveriges företagare kvinnor. Det skulle kunna bli ännu fler kvinnliga entreprenörer om några av hindren skulle elimineras. Hade det varit billigare att anställa skulle fler våga satsa, eftersom det är en av faktorerna som kvinnor uppger som hinder för att starta företag – det vill säga för höga personalkostnader.

Systemet drabbar småföretagare

Den allmänna löneavgiften är tvärtemot sitt namn ingen avgift som berättigar till några som helst förmåner utan är helt och hållet en skatt.

Camilla Brodin och Anna Lipinska
Riksdagsledamot och kommunalråd (KD)

I dag tampas småföretagaren med en stor upplevd byråkrati samt en mängd regelkrångel. Den oerhört komplexa skattedjungeln, det stora momsmonstret och det krångliga regelsystemet behöver reformeras. Sverige behöver lägga om kurs och kraftfullt profileras som ett företagarvänligt land om vi ska kunna upprätthålla tillväxt och välfärd.

En småföretagare behöver i dag ha en omfattande detaljkunskap i allt från arbetsrätt till skattelagstiftning. Detta är något som större bolag klarar av bättre än fåmansföretag, skillnaden är att det i slutändan kan innebära konkurs för det mindre företaget.

"Kraftigt överfinansierat"

I Sverige betalar en företagare arbetsgivaravgifter för sina anställda. Dessa utgör dryga 30 procent av de anställdas bruttolöner. De har en viktig uppgift att fylla för de anställdas trygghet. De finansierar den trygghet arbetstagaren har i kraft av sin anställning. Det handlar om tillgång till sociala förmåner som A-kassa, folkpension, föräldraförsäkring samt sjukförsäkring.

På toppen finns det även en del kallad allmän löneavgift. Den allmänna löneavgiften är den största enskilda delen av arbetsgivaravgifterna och uppgår till närmare 12 procent av bruttolönen. Den allmänna löneavgiften är tvärtemot sitt namn ingen avgift som berättigar till några som helst förmåner utan är helt och hållet en skatt. Det innebär att systemet med arbetsgivaravgifter är kraftigt överfinansierat.

Gör sänkningarna permanenta

Regeringens tillfälliga sänkning av arbetsgivaravgifterna är positiv. Den behöver dock permanentas. I ett första steg bör vi ta bort den allmänna löneavgiften för de minsta företagen, för att på så sätt undanröja anställningshinder.

Kvinnligt företagande sker ofta i liten skala i tjänstebranscher som exempelvis vård, omsorg, städ och frisörsalonger. Där finns en utvecklingspotential för sysselsättningen eftersom de allra flesta företag i Sverige är företag med färre än tio anställda.

Men där är också rädslan att ta steget att anställa ytterligare en medarbetare som störst. Kan vi med sänkta arbetsgivaravgifter hjälpa dessa företagare att våga ta steget och anställa ytterligare en medarbetare skulle både samhället och den enskilde individen göra stora vinster. Sverige måste bli ett land där det lönar sig att skapa sysselsättning.

Vi behöver kraftfullt underlätta för de små- och medelstora företagen att anställa. Redan innan Coronakrisen hade Sverige nått punkten där höjda skatter och ökade regleringar missgynnat ekonomisk tillväxt. Den stora skattebördan missgynnar företagandet, inte minst kvinnligt företagande. Skatterna är helt enkelt för höga i Sverige.

Nyttja all kompetens

När arbetslöshet och ekonomisk kris stundar är det ofta kvinnor som drabbas hårdast. Politiken måste öka drivkraften för att fler kvinnor ska våga ta steget till företagandet. Det är först då vi kan uppnå full potential av all kompetens, olika affärsidéer och erfarenheter.

I kvinnors företagande finns en stark grogrund för tillväxt och ökad konkurrenskraft för Sverige. Låt Sverige nyttja all kompetens, vilja och drivkraft som utmärker entreprenörer – för allas vår gemensamma framtid.