Debatt

Debatt: Politiska hot mot väl fungerande transporter

DEBATT. Att bevaka den tunga lastbilstrafiken kräver särskild kompetens, menar Lars Adaktusson och Andreas Carlsson. De vill att fordon efter fem dagars cabotagekörningar inte ska kunna återkomma till landet inom på tio dagar. 

Trafikpolisen har en central funktion för att värna säkerheten på våra vägar, upptäcka stöldgods som är på väg ut ur landet och för att säkerställa att de lastbilar som färdas på svenska vägar lever upp till de krav som finns, skriver Lars Adaktusson och Andreas Carlsson.
Trafikpolisen har en central funktion för att värna säkerheten på våra vägar, upptäcka stöldgods som är på väg ut ur landet och för att säkerställa att de lastbilar som färdas på svenska vägar lever upp till de krav som finns, skriver Lars Adaktusson och Andreas Carlsson.Foto: Kristdemokraterna
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Lars Adaktusson (KD)
Europaparlamentariker
Andreas Carlson (KD)
Gruppledare i riksdagen, rättspolitisk talesperson
 

När det gäller miljömedvetande och säkerhetstänkande har Sverige sedan länge en av världens mest effektiva åkerinäringar. Före andra länder körde svenska transportfordon på världens renaste diesel. Att Sverige tillåter längre lastbilar än övriga Europa innebär att vi får en högre transporteffektivitet med lägre förorenande utsläpp per ton.

Detta är en position som vi har anledning att värna och vara stolta över. För att behålla rollen som miljöledande inom transportsektorn krävs dock att vi i Sverige inte lägger hinder i vägen för åkerinäringen. Regeringens förslag om kilometerskatt för lastbilar är ett sådant hinder; företagens kostnader ökar och konkurrenskraften försvagas.

Idag styrs alltmer av den internationella transportverksamheten av överstatliga regler beslutade på EU-nivå. Regelverket för förares vilotider är exempelvis de samma i Sverige som i Spanien eller Polen. Detta ställer krav på EU:s medlemsländer när det gäller att verkligen implementera de gemensamma reglerna och avsätta de resurser som krävs. I det avseendet finns idag stora brister, inte minst i vårt eget land.

Resursbrist påverkar bevakningen

I Sverige har antalet trafikpoliser med utbildning för övervakning av tung trafik minskat dramatiskt. Av omkring 20 000 poliser i landet finns endast ett hundratal färdigutbildade trafikpoliser. För att kunna kontrollera en lastbil registrerad i Bulgarien, med en förare från Polen, körandes för ett åkeri i Nederländerna, som fått uppdraget av en speditör i Spanien, krävs speciell kompetens och erfarenhet.

För att kunna kontrollera en lastbil registrerad i Bulgarien, med en förare från Polen, körandes för ett åkeri i Nederländerna, som fått uppdraget av en speditör i Spanien, krävs speciell kompetens och erfarenhet.

Lars Adaktusson (KD) Europaparlamentariker och Andreas Carlson (KD) Gruppledare i riksdagen, rättspolitisk talesperson

Kristdemokraternas satsning på 10 000 fler poliser skulle innebära att vi når upp till EU-snittet avseende poliser per invånare. Det är nödvändigt. Lika nödvändigt är att poliser får en möjlighet att specialisera sig inom områden som kräver särskild kompetens. Att bevaka den tunga lastbilstrafiken är ett sådant område. Tyvärr, har en negativ konsekvens med den nya polisorganisationen samt Polisens stora resursbrist varit att fungerande specialenheter inom Polisen har prioriterats ned. Trafikpolisen har en central funktion för att värna säkerheten på våra vägar, upptäcka stöldgods som är på väg ut ur landet och för att säkerställa att de lastbilar som färdas på svenska vägar lever upp till de krav som finns.

Cabotagebestämmelserna måste ändras 

För att slå vakt om den för samhället helt centrala åkerinäringen är det angeläget att även förändra de så kallade cabotagebestämmelserna. Det handlar om rätten för ett åkeri att ta uppdrag i ett annat EU-land, under förutsättning att uppdragen hänger ihop med en internationell transport till just det landet. I klartext betyder detta att samma regler ska gälla när exempelvis en rumänsk eller polsk lastbil lämnar sin last i Sverige och sedan tar nya uppdrag i vårt land.

I dag får ett utländskt åkeri i Sverige utföra tre inrikes godstransporter under en sjudagarsperiod. Ett nytt förslag från EU-kommissionen går ut på att förkorta tidsperioden till fem dagar, samtidigt som begränsningen av antalet uppdrag tas bort. Här finns anledning att höja ett varningens finger, oavsett hur man ser på tids- och antalsbegränsning av cabotage.

Oaktat hur EU:s nya cabotagebestämmelser utformas riskerar de nämligen att bli en pappersprodukt om reglerna kringgås och övervakning saknas. När det gäller den här typen av transporter är det ett problem att förare kan köra ut ur landet, hämta en symbolisk last, köra tillbaka och fortsätta med cabotageuppdrag. På så sätt blir cabotagekörningarna permanenta istället för tillfälliga, vilket visserligen ligger inom lagens råmärke men strider mot det sätt på vilket regelverket är tänkt att fungera.

Avkylningsperiod

När nya bestämmelser nu arbetas fram har Kristdemokraterna i Europaparlamentets transportutskott föreslagit en så kallad ”avkylningsperiod” för cabotagetransporter. Förslaget innebär att ett fordon efter tillåtna fem dagars cabotagekörningar inte kan återkomma till landet förrän efter tio dagar. Liknande förslag har lagts fram av bransch- och arbetsgivarorganisationen Transportföretagen inom Svenskt Näringsliv, liksom av flera andra intresseorganisationer.

Det är ingen tvekan om att transportupplägg som leder till mer eller mindre permanenta transporter i Sverige strider mot grundtanken i EU:s cabotageregler. Att se mellan fingrarna med detta, eller negligera behovet av nödvändiga resurser för att upprätthålla de gemensamma EU-bestämmelserna, är inte acceptabelt. I förlängningen hotas transportnäringen, men också tilltron till Europasamarbetet. 

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribenternas åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]


Nämnda personer

Andreas Carlson

Infrastruktur- och bostadsminister (KD), ledamot i partistyrelsen
Fristående kurser i kommunikation, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, fristående kurs i juridik, Lunds universitet

Lars Adaktusson

Tidigare riksdagsledamot och europaparlamentariker (KD), journalist SVT
Journalistik (Journalisthögskolan Göteborg, 1976)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00