Våga diskutera de destruktiva inslagen i Pride

DEBATT. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är med som sponsorer av Pride, men deras myndighetsuppdrag riskerar att motverkas av det innehåll som Pride förmedlar, skriver Per Ewert och menar att Stockholm Pride inte är den goda kraft som dess påhejare vill hävda.

AV: Per Ewert,
Direktor vid Claphaminstitutet och redaktör för rapporten ”Det färgglada mörkret”
 

EuroPride drar nu under tre veckor in över Stockholm och Göteborg, och ett stort massmediepådrag kan väntas. Samtidigt är det rörelse som nästan helt har undgått en kritisk granskning. Det är angeläget att de som går med under regnbågsflaggan får veta vilket innehåll den faktiskt representerar. Inte minst gäller detta för de två statliga myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som finns med som huvudsponsorer, men samtidigt har myndighetsuppdrag som på flera sätt riskerar att motverkas av det innehåll som Pride förmedlar.

Naiv bild av Pride

I maj släppte Claphaminstitutet rapporten ”Det färgglada mörkret” om innehållet i Stockholm Pride 2017. Det vi fann var djupt förskräckande, där det visade sig att Prideprogrammet öppet bejakade företeelser som droger, prostitution, sadism och självskadebeteende. Bilden av Pride som en positiv kraft för öppenhet sitter starkt i folkdjupet, men vår granskning visar att den bilden är alltför naiv.

Därför var det med intresse vi inväntade årets program för att se huruvida Pride tagit till sig av kritiken. Resultatet visade sig dock om möjligt ännu värre – dock med ett hoppfullt inslag i mörkret.

Bejakar droger

Det officiella Prideprogrammet stämmer inte med mediebilden av en festival för ”alla människors lika värde”. Denna devis förekommer endast en gång bland de över 500 programpunkterna, men visar sig då beskriva fackföreningsrörelsen, inte hbtq-rörelsen.

Precis som ifjol intar Pride en bejakande attityd till droger. Ett RFSL-seminarium beskriver droger som en naturlig del i hbtq-rörelsen, och förklarar att de flesta ”går i och ur dessa sammanhang utan bekymmer”. Seminariets budskap är inte hur droganvändningen ska brytas; istället vill RFSL säga hur vården ska bemöta dem som kombinerar sex och droger. RFSU i sin tur diskuterar nyfiket: ”Vilken funktion fyller drogerna i bögars sexliv?” i ett seminarium om ”chemsexhälsa” (märk väl: inte ohälsa).

Positiv till prostitution

Ett annat allvarligt problem hos Pride är arrangörernas positiva inställning till prostitution. I år lyfts temat fram ännu starkare genom att den nya organisationen ”Fuckförbundet” ges seminarieplats. Deras budskap är att prostitution ska legaliseras och koppleri ska bli tillåtet. Detta öppnar för en avgrund av mänskligt lidande som samhället omöjligen kan ställa sig bakom.

Ett nytt ämne som kunnat vara relevant på årets Pride är Metoo. Programmet innehåller två seminarier på temat, men båda målar konsekvent upp hbtq-rörelsen som offer, och diskuterar inte de övergrepp som förekommer inom den egna rörelsen, och hur dessa kan undvikas. Här syns dock ändå en ljuspunkt: En person vid namn Kitty håller ett seminarium som vill motverka våldtäkter och övergrepp i BDSM-sammanhang, stötta dem som utsatts för våldtäkt och övergrepp, och motverka dessa problem i homosexvärlden. Detta borde ha problematiserats tidigare, både inifrån och utifrån rörelsen, men detta enstaka initiativ är viktigt.

Våld och sadism

I det övriga programmet bejakas dock våld och sadism, och man uppmanar besökarna: ”Njut av närhet och distans, ömhet och sadism, estetik och dominans.” RFSU lär besökarna att ”fascineras, upphetsas och njuta av bondage, dominans, undergivenhet, sadism och masochism”. Detta hyllande av att skada den egna kroppen är en riskfaktor för många, inte minst dem som har ett självskadebeteende.

Stockholm Pride är inte den goda kraft som dess påhejare vill hävda. Alla delar av samhället behöver gemensamt arbeta för att motarbeta prostitution, våld, och droganvändning. Pride är en aktör som tvärtom aktivt bejakar detta. Ingen ansvarskännande individ eller organisation borde stödja det som utspelas under regnbågsflaggan. Det vilar ett tungt ansvar på statliga huvudsponsorer som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som skickar in hundratusentals skattekronor i ett evenemang vars innehåll framstår som direkt skadligt för utsatta människor och därmed även för det uppdrag myndigheterna är satta att utföra.

Forrige artikel ”Framtida hälsosamma städer – gemensamt ansvar krävs” ”Framtida hälsosamma städer – gemensamt ansvar krävs” Næste artikel Självbestämmande utan förutsättningar att själv bestämma Självbestämmande utan förutsättningar att själv bestämma
Saco: Investering i studier förloras i pension

Saco: Investering i studier förloras i pension

DEBATT. Psykiska ohälsan bland elever är ett växande problem. För att trygga dagens och morgondagens pensionsutbetalningar måste det därför finnas en diskussion så att dagens unga är rustade för ett långt och hållbart arbetsliv, skriver Malin Påhls Hansson från Saco studentråd.