Debatt

SFS: Utred studenternas psykiska ohälsa innan krisen blir värre

DEBATT. Om Matilda Ernkrans (S) vision om Sverige som ledande kunskapsnation ska förverkligas behöver politikerna inse allvaret i studenters psykiska ohälsa, skriver Matilda Strömberg, SFS.

Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix och SFS
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Matilda Strömberg
Ordförande, Sveriges förenade studentkårer

För drygt ett år sedan kom en rapport från Folkhälsomyndigheten som slår fast att studenter mår sämre än övriga i samhället, och för en vecka sedan svarade 40 procent av studenter på en ingenjörsutbildning att deras psykiska hälsa har försämrats sedan de började studera.

Som ordförande för den organisation som representerar landets studenter oroar det mig att det talas så lite om hur dåligt studenter mår.

Upplever ångest

Högskoleministern Matilda Ernkrans (S) skriver i Svenska dagbladet att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Det första steget för att komma dit är att skapa en trygg tillvaro för studenter, det behöver prioriteras i politiken om något över huvud taget ska hända.

Folkhälsomyndighetens rapport Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas är byggd på svar från 10 000 individer. Där svarar 54 procent av studenterna att de upplever ängslan, oro eller ångest. Bland yrkesverksamma i samma åldersgrupp är det endast 35 procent som svarar samma sak.

Studenter överrepresenterade

Makthavare behöver inleda en utredning, inte bara för att leva upp till sitt ansvar gentemot studenter, utan för att försäkra hela samhällets välmående.

Matilda Strömberg
Sveriges förenade studentkårer

Studenter är överrepresenterade bland mindre allvarliga symptom, som huvudvärk och sömnbesvär – men även bland mer allvarliga symptom, som diagnostiserad depression, självmordstankar och självmordsförsök.

Skillnaden mellan studenter och övriga grupper har blivit större de senaste åren: 2010 var studenter överrepresenterade i stress- och ångestsymptom med sju procentenheter, 2018 var de överrepresenterade med 19 procentenheter.

Det finns också en stor ojämlikhet mellan könen – studenter som identifierar sig som kvinnor upplever psykisk ohälsa i betydligt större utsträckning än män.

Hela samhällets välmående

Det verkar alltså som att det finns något särskilt med tillvaron för studenter som gör att de mår sämre än övriga, och eftersom ingen har tagit fram ett bra svar för varför kan vi inte ta fram tillräckliga åtgärder.

Makthavare behöver inse allvaret och inleda en utredning, inte bara för att leva upp till sitt ansvar gentemot studenter, utan för att försäkra hela samhällets välmående.

Behöver krafttag

Tillgång till högre utbildning är absolut nödvändigt för samhällsutvecklingen och just nu står sektorn på särskilt skakiga ben.

Budgetåtstramningarna har varit konstanta sedan 90-talet och lågkonjunkturen som ligger runt hörnet kommer innebära att ännu fler vill utbilda sig. Högskolan behöver krafttag och att få bukt med den psykiska ohälsan är grundläggande.

Detaljerad kunskap

Vägen framåt är redan utstakad, det som krävs är att politikerna påbörjar arbetet. För bara några veckor sedan presenterades en motion i riksdagen vid namn Studenters psykosociala hälsa och arbetsmiljö, som föreslår den typen av utredning som behövs.

Motionen föreslår en utredning som ska ta fram mer detaljerad kunskap om psykisk ohälsa med syfte att ge en ökad förståelse för orsakssambanden, och därefter komma med förslag på åtgärder som faktiskt fungerar.

Inse allvaret

Men en motion är fortfarande långt ifrån konkret handling, risken är att den glöms bort. Därför ber vi politiker att inse allvaret och påbörja arbetet innan krisen blir värre.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00