SD: Krävs nationell handlingsplan mot psykisk ohälsa

DEBATT. Sverige måste ha beredskap för en ökad psykisk ohälsa. Den kortsiktiga och spretiga kvartalspolitik som hittills förts kommer aldrig att kunna ge några märkbara effekter. Det skriver Per Ramhorn och Clara Aranda (SD). 

Per Ramhorn (SD)
Riksdagsledamot och hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson
Clara Aranda (SD)
Riksdagsledamot


Det gångna riksdagsåret blev ett år vi sent ska glömma, och covid-19-pandemins effekter kommer således att påverka oss en lång tid framöver.

Redan innan pandemins utbrott var den ökande psykiska ohälsan en svår utmaning. Det talas i många sammanhang om Sveriges beredskap inför den globala pandemi som vi nu befinner oss mitt i. I den kontexten ska vi inte glömma bort beredskapen inför de konsekvenser som den här pandemin kommer att medföra, inte minst när det gäller den psykiska ohälsan i samhället.

Sverige har under decennier haft höga suicidtal och vi vet således att självmord är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Behovet av preventiva åtgärder är därför helt grundläggande för att förebygga mental ohälsa och suicid, framför allt i tider som denna.

Tafatthet inom politiken

Sverigedemokraterna har länge drivit på för en långsiktig nationell strategi för det samlade nationella arbetet med psykisk ohälsa, då vi menar att en genomarbetad plan är avgörande för att komma till rätta med den negativa utvecklingen. Den kortsiktiga och spretiga kvartalspolitik som hittills förts på området kommer aldrig att kunna ge några märkbara effekter, vi måste våga tänka utanför boxen.

Tyvärr finns det en tydlig tafatthet sedan länge inom svensk politik. Regeringar gör som regeringar alltid har gjort, satsningar efter satsningar på området, som saknar både tydliga målsättningar och eftertanke.

Hjälplinjen behövs

Stora samhällsförändringar som sker i sviterna av coronapandemin, där ökad arbetslöshet och en ekonomi som sviktar, innebär en ökad risk för den psykiska ohälsan. Ofrivillig isolering och social distansering är andra effekter som kan komma att ha allvarliga konsekvenser för särskilt sårbara grupper, exempelvis när det gäller individer med svår ångestproblematik och självmordstankar.

Sverigedemokraterna har, som enda parti i Sveriges riksdag, aktivt drivit frågan om Hjälplinjen, den tidigare enda rikstäckande telefonjourverksamheten för personer med psykisk ohälsa och självmordstankar. I och med att nedläggningen verkställdes vid årsskiftet lade vi fram ett utskottsinitiativ i frågan, då vi ansåg att det var ett mycket oansvarigt beslut.

Under pandemin flaggar nu ideella organisationer, som driver olika typer av stödlinjer för personer med psykiska besvär, för att man inte har kapacitet att ta emot det ökade antalet samtal som kommer in. Det hade vi kunnat undvika om Hjälplinjen funnits kvar, vi hade haft resurser till att hjälpa väldigt många fler människor i kris. Därför är det också en fråga som vi menar hade möjliggjort avgörande skillnader i en svår tid som denna, en fråga som även hade förtjänat mer fokus.

Låt riksdagsåret blir en lärdom

Beredskap för en ökad psykisk ohälsa i samhället är inget som ska hastas fram mitt under en pågående kris. Det läge vi nu befinner oss i lämnar dessvärre mycket att önska. Vi saknar fortfarande en seriös plan och vi måste därför, snarast möjligt, ta fram en nationell handlingsplan för att möta en förväntad ökad psykisk ohälsa med anledning av covid-19. Utöver det behöver vi omedelbart starta igång en rikstäckande stödtelefonverksamhet för individer med psykiska besvär, som kan möta det stigande behovet.

Med en Sverigevänlig politik hade detta redan varit verklighet. Vår förhoppning är att det här riksdagsåret blir en lärdom, som också skapar en mer likasinnad aktiv politisk vilja att hantera frågor som rör psykisk hälsa strategiskt och långsiktigt. Det är bevisligen vad som kommer att krävas framöver.

Forrige artikel Debatt: Ge Försäkringskassan ett tydligt rehabiliteringsansvar Debatt: Ge Försäkringskassan ett tydligt rehabiliteringsansvar Næste artikel Regionråd (SD): Regionråd (SD): "Offrat människoliv för att rädda ekonomin"
Barnfattigdomen i Sverige ökar

Barnfattigdomen i Sverige ökar

BARNFATTIGDOM. Enligt en EU-rapport ökar barnfattigdomen i Sverige medan den sjunker inom EU. Uppgifter från Försäkringskassan visar att nästan var tionde barnhushåll har låg inkomststandard. Enligt Rädda barnen saknas en adekvat familjepolitik.